Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - P. G. Lyth: Anteckningar vid läsningen af de första sångerna af Odysseen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 Anteckm vid läsn. af de första sångerna af Odysseen.
han aldrig skulle kunna utföra. Hvilken hemsk bild af en
förhärdad syndares hycklande gudstjänst!
Men för de irrande hjältarne finns det dock alltid ett
hem, där man väntar dem tillbaka. Det sötaste vinet i
Odyssevs’ förrådskammare gömdes för honom, den djupt
olycklige gudasonen, i förhoppning att han ändå till slut
skulle räddas undan döden och dödsgudinnorna och vända
åter hem från fjärran land. Och dock äro dessa irrfärder
nödvändiga för människan, för Telemakos liksom för
Odyssevs. Och när den världskringvandrande hjälten
genomvandrat hafven och underjorden, återstår det för honom en
ny vandring genom länderna för att där utbreda tron på
hafshärskarens makt; men till slut skall döden i mild gestalt
nalkas honom, bildningens väldige missionär, som genom
det att han led lärde lydnad. Och Menelaos, som äfven
vandrat vida omkring och syndat mot gudar, han skall icke
dö, utan de odödlige skola föra honom till det Elysiska
fältet och jordens gränser, där den gullhårige Radamantys
bor och hvarest människornas lif är fritt från mödor. Icke
finnes där snö, och så finns det icke någon lång vinter och
aldrig någonsin häftigt regn, utan Okeanos sänder alltid
dit den friskt susande västans fläktar för att vederkvicka
människorna. Dit skall han komma, därför att han äger
Helena och af de odödliga anses för Zevs’ måg. Det är
en glimt af hopp för dödens trälar; den blir klarare i Eneiden
och flammar upp till fullt ljus i nya testamentets skrifter.
En motsats till dessa hjältar, som syndat, är
Telemakos, som för att söka sin gudomlige fader far öfver det
oändliga hafvet bort till det heliga Pylos och vidare till det
strålande Lakedaimon. Kanske att någon bland
människor kan säga honom, hvar hans fader finnes, eller att
han får höra Guds röst, som säkrare än något annat
meddelar människor kunskap. Om denne Telemakos säger
drömbilden till Penelope: »Din son skall ännu komma hem, ty
han har sannerligen icke begått någon synd mot gudarne.»
Liksom straffet för begångna synder drabbar icke blott
deras föröfvare, utan äfven i större eller mindre mån dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
