Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - E. Wermcrantz: Kristendomsundervisningen vid de allmänna läroverken enligt förslag af 1890 års kommitté - Undervisningstiden på det högre stadiet - Trosläran och kyrkohistorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristendomsundervisningen vid de allmänna läroverken. 303
öfver massan af folket och kommer detta att se upp till dem
såsom ledare och representanter för bildningen, borde väl
åtminstone vara så grundlig, att de icke till följd af bristande
insikt i kristendomens läror äro färdiga att antaga nästan hvilken
villfarelse som helst såsom förnuftigare än kristendomen. Man
bör kunna fordra, att en fullständig elementarundervisning
bibringar lärjungarna den öfvertygelsen, att kristendomen tål att
tänka på. Lärjungarna böra vid afläggandet af mogenhetsexamen
äga så mycken mogenhet i kristendomskunskap, att de i någon
mån fattat, att den kristliga världsåskådningen är den med
människans väsen mest öfverrensstämmande och sålunda den
som mest tillfredsställer både förstånd och hjärta. Men ett
sådant resultat af undervisningen kan icke nås endast genom
förändrad undervisningsmetod. Man måste äfven äga tillräcklig
tid. — Ju mera eftertanke undervisningen kräfver å lärjungens
sida, desto långsammare måste man skrida framåt, såvida ej
undervisningen skall blifva i väsentlig mån förfelad. Att då
inskränka den förut knappa tiden just på det stadium, där
undervisningen mest tager lärjungens egen eftertanke i anspråk,
så att en lugnt fortskridande undervisning hart när omöjliggöres,
kan icke anses välbetänkt. Bland kristendomslärare med någon
insikt och erfarenhet torde meningarna vara föga delade angående
önskvärdheten af förstärkt religionsundervisning vid de allmänna
läroverken, i synnerhet på det högre stadiet.
I Tyskland har behofvet häraf nyligen klart och kraftfullt
framhållits på en större församling af tyska skolmänJ) samt den
preussiska landskyrkans generalsynod 2). — Bägge dessa
församlingar uttalade sig enhälligt för ett förökande af det antal
religions-undervisningstimmar, hvilket kommitterade föreslå att inskränka 3).
Trosläran och kyrkohistorien.
Med afseende på de högre klassernas lärokurser hafva
kommitterade föreslagit en genomgripande förändring. För real-
l) Die 3 Hauptversammlung des Evang. Schul-Kongresses in Bielefeld
am 2 Okt. 1891.
2) Den 23. Nov. 1891.
3) Den af skolkongressen antagna resolutionen lyder sålunda: ”Der
Kongress stellt den Antrag, dass der Generalsynode und allen
zustän-digen Behörden die Notwendigkeit vorgelegt werde, auf unseren höheren
Schulen dem christichen Religionsunterricht gegenüber dem übrigen Unterricht
eine kräftigere Stellung einzuräumen, sowohl inbezug auf die Ausbildung
des gesamten Lehrerpersonals, als auch inbezug auf die dem
Religions-unterrichte gewidmete Zeit”.
(Se Zeitschrift für den evangelischen Religionsunterricht Dec. 1891.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
