Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - G. Cassel: Om den Euklideiska geometrin såsom undervisningsämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den Euklideiska geometrin såsom undervisningsämne. 359
bara godtycke och undervisningen vinner i naturlighet och
enhetlighet.
Det torde för öfrigt icke vara något tvifvel om att fullt
medvetna och just teoretiska motiv varit för Euklides bestämmande,
då han vid valet af de s. k. postulaten inskränkt sig till att
betrakta konstruktionerna af cirkeln och den räta linjen som möjliga.
Bristen i hans framställning bör väl kanske uteslutande tillskrifvas
den inom den grekiska geometrin tyvärr så allmänt utbredda
fruktan för begreppet rörelse.
Jag har sökt visa, huruledes de stora vetenskapliga
företräden, som Euklides’ framställning äger, också -äro lika stora
pedagogiska förtjänster, och omvändt huruledes de fel, som göra
hans verk olämpligt vid den första undervisningen, i allmänhet
låta återföra sig på brister i vetenskapligt afseende. Jag har
endast, innan jag slutar, att vidröra ett fel, som är af rent formel
natur, och som därför närmast berör sakens pedagogiska sida.
Jag syftar här på terminologin.
Man kan uppställa den fordran, att terminologin skall vara
så enkel som ’ möjligt. Detta innebär dels, att man ej väljer
onödigt konstiga ord och ej betecknar ett och samma begrepp
med allt för många namn, dels att man ej namnger flera,
begrepp än nödvändigt är.
Hvar och en vet, huru mycket vi ha i arf från den tid, då
modersmålet var uteslutet från den högre forskningen, ja till och
med ansågs odugligt som grund äfven för den mest elementära
bildning. Inflytande från denna tid spåras icke minst inom
geometriundervisningen. Man uppfyller geometrin med en massa
grekiska och latinska termer som endera kunna ersättas med
bättre ord ur modersmålet, eller också, och det i de flesta fall, utan
saknad undvaras. Härmed vill jag nu icke ha sagt, att man
ur sin terminologi bör fördrifva alla ord af utländskt ursprung.
Vill man stå på en hållbar grund, måste man ta hänsyn till det
faktiskt föreliggande språkbruket, och gör man det, skall man
hos oss svenskar gärna acceptera sådana ord som »kvadrat» och
»cirkel», under det man bestämdt måste utesluta sådana som
»proposition», »romboid«, »gnomon» o. s. v. För proposition
använder man hällre det svenska ordet sats; har man definierat
parallelogram, rektangel och kvadrat, så är det både öfverflödigt
och skadligt att för öfriga fyrsidiga figurer införa nya termer,
särskildt om man för detta ändamål nödgas ta sin tillflykt till
ord, som aldrig kunna anses äga hemortsrätt inom svenska
språket.
Mången gång tar begäret efter svårfattliga termer så
öfver-handen, att det begrepp, som skall betecknas, blir alldeles undan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
