Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - H. H. von Schwerin: Dr A. Stilles kritik af »Carlsons Skolgeografi»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ör A. Stilles kritik af »Carlsons Skolgeografi». 439
Dr S:s funderingar om Jordans ursprung (p. 318) visa
påtagligen, att han icke tagit kännedom om det nuv. Syriens
hydrografiska förhållanden, icke satt sig in i den betydande
litteratur, i hvilken denna kulturhistoriskt så ryktbara flod vidlyftigt
omordas.
Vidare menar Dr S. (p. 318) att, om lärjungen fått lära
något om »Balkans svåröfverstigliga gränsmur», han fått en
»riktig kunskap» om halföns naturliga förhållanden; detta uttryck
visar dock på en alldeles »oriktig» uppfattning af dessa trakters
orografi.
På det etnografiska området framkommer Dr S. (p. 319)
med det påståendet att »de snedt ställda ögonen äro endast
rasmärke för Kineserna».
Hvar månne finner han stöd för detta märkliga uttalande?
och huru kan Dr S. vidare drista sig till det öfverraskande
meddelandet »att Negritos på Sundaöarna(!) äro samma folk som
eljest kallas Papuas»?!
När det gäller samfärdseln, är Dr S. långt ifrån lycklig i
sitt val af exempel.
Så menar han (p. 320), som det synes, att
Bombay—Al-lahabad järnvägen skulle utgöra ett bevis för det allmänt erkända
faktum att samfärldsen (och handeln) i väsendtlig mån påverkas
af ett lands vertikala konfiguration (relief).
»Linien Bombay — Allahabad går fram», säger han, »i en
stor naturlig sänka vid Dekans nordrand, sänkan mellan Vindhya
och Satpura». Detta uttalande kan ej påstås vara oriktigt, men
det förefaller oss deremot egnadt att ingifva den alldeles falska
föreställningen, att anläggandet af den högvigtiga
Bombay—Allahabad banan varit gynnadt af terrängförhållandena. Detta är
ju em-ellertid ingalunda fallet; arbetet har tvärtom varit förenadt
med högst betydliga svårigheter t. ex. vid öfverskridandet af det
ungefär 1,900 eng. fot höga Thal Ghat passet (N.O. om
Bombay). I detta sammanhang är det på sin plats att påpeka den
särdeles beaktansvärda omständigheten, att det var var först
sedan den europeiska järnvägstekniken lyckats öfvervinna de
hinder, Vestra Ghats’ bergmassor lade i vägen, som Bombay,
hvilket förut varit afskuret från sitt produktiva bakland, kunde svinga
sig upp till den dominerande ställning det nu i kommercielt
hänseende intager.
Den vest-östliga sänka, som bildas af Narbaddas och Sons
dalar och genom hvilken sålunda Cambay bukten sättes i
förbindelse med Ganges, följes icke af någon jämvägslinie, utom på
den jämförelsevis korta sträckan mellan Vindhya och Satpura
bergen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
