Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - K. P. Nordlund: Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen. Svar på hr Rollins uppsats (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen.
461
som kvoter eller som förhållanden!} Vidare kan anföras, att i
matematiska och fysiska läroböcker användes alltid ordet
förhållande (ej kvot) i definitionerna å n, de trigonometriska
talen, egentlig vikt, egentligt värme o. s. v. När nu ordet
förhållande oupphörligen förekommer i den matematiska
litera-turen, så kan det ej annat än väcka synnerlig förvåning, att det
begrepp, som motsvarar ordet ej klargöres för lärjungarne. När
detta ord sedan möter dem i matematiken, så befinnas de ega
de mest dunkla och virriga föreställningar om detta ords
innebörd. Felet består däri, att man på en mycket kort tid
genomgår en abstrakt bråklära, där kvot och förhållande
sammanblandas, och därefter tillämpar denna på konkreta storheter. I forna
tider gällde som lag vid undervisningen, att man skulle börja
med det abstrakta och därefter öfvergå till det konkreta. Man
fann sedan, att denna abstrakta undervisning lemnade blott en
ytlig minneskunskap, som för lärjungen var oanvändbar.
Därefter yrkades, att undervisningen i det abstrakta och det
konkreta skulle gå jämsides. I den pedagogiska världen har nu en
annan vind börjat blåsa. Man yrkar nu, att lärjungarne först
skola göras fullt förtrogne med det konkreta och därefter
öfvergå så småningom till det abstrakta, hvarvid synnerlig vikt
fästes vid, att lärjungarna öfvas, att själfva ur det konkreta leda
sig till regeln, som då blir för dem verkligt lefvande. Öfverallt
hör man fullt berättigade klagomål öfver de små resultat, som
räkneundervisningen i våra skolor lemnar. Regeringen tillsätter
kommittéer för att råda bot för det onda. En mängd
läroböcker och exempelsamlingar utarbetas och omarbetas i
öfverens-stämmelse med kommittéernas betänkanden (man förvånar sig
med skäl öfver de respektive författarnes beredvillighet och
tillmötesgående att foga sig efter hvarje nytt förslag). Stundom
ser man, att en och annan författare bjuder till att vara
själf-ständig och ger ut räkneböcker med regler trots kommitterades
»betänkande».
(Får man sätta tro till förläggares annonser, så skulle det
hafva skett på yrkande af lärare och till och med —
folkskoleinspektörer.) Meningen är naturligtvis, att barnen skola inlära
dessa regler. Om dylika böcker med regler komma till större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
