Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - N. C. Kindberg: Några ord i frågan om »lektorer och adjunkter» - Litteraturanmälan - G. Uhlig: Die Einheitsschule (D.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466 Några ord i frågan om »lektorer och adjunkter».
betingas ej blott af ökade kostnader för den akademiska kursen
utan äfven af deras flit, arbete och begåfning. Att dessa lärare
blifva bättre aflönade, är väl icke obilligt.
Dock måste skolan på dem ställa en oeftergiflig fordran,
att de verkligen skola vara skickliga att undervisa på sin plats.
Deras »lärdomsmeriter» böra icke bestå i vanliga
»specialafhandlingar» utan hufvudsakligen i de betyg, de förskaffat sig i examina,
under profårskurser och vid lektorsprof. Vid de senare borde
den sökande mer än hittills genom omfattande teser i de till
tjensten hörande ämnena söka visa sin skicklighet både som
pedagog och vetenskapsman. Om dessa prof kunde afläggas
inför en examenskommission i hufvudstaden eller vid ett
universitet, skulle många olägenheter kunna afhjelpas. Utnämning,
skulle kunna ske i K. Ecklesiastikdepartementet.
Det vore äfven önskligt, att hvarje fullständigt högre läroverk
kunde få ett tillräckligt antal af »öfverlärare» (lektorer).
Hvad åter de öfriga lärarne, »adjunkterna», beträffar, vore
önskligt, att deras verkliga kunskaper mer än hittills vid
lärareplatsernas tillsättande beaktades. Alltså bör en »licentiat» hafva
ett visst företräde framför en »kandidat», så att icke ensamt den
vid lärareprofvet visade lättheten att undervisa blir den vigtigaste
befordringsgrunden. Jag har under min långa tjenstetid sett rätt
många, som aflagt lysande lärareprof, blifva temligen klena eller
ointresserade lärare, och tvärtom. Dessa prof skulle äfven kunna
afläggas inför en examenskommisssion. Utnämning skulle kunna
ske genom eforus, rektor och en af den förre för hvarje gång
tillkallad »sakkunnig».
Linköping den 20 oktober 1892.
N. C. Kindberg.
Litteraturanmälaii.
Die Einheitsschule mit lateinlosem Unterbau, besprochen
von G. Uhlig. Heidelberg 1892. XXIV + 104 s. imp. 8:0.
Denna stora broschyr är en högst intressant företeelse inom
den nyaste pedagogiska litteraturen, ej minst för oss, som så
länge skördat frukterna af det skolsystem med latinlös
underbyggnad, hvilket de nyaste skolreformatorerna i Tyskland ansett
vara för sina syften det lämpligaste. Som bekant, har der en
mängd sådana uppträdt under de senare åren med begäran att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
