- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjuguåttonde årgången. 1892 /
468

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Litteraturanmälan - G. Uhlig: Die Einheitsschule (D.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

468

Litteraturanmälan.

eller om icke tvärtom det föreslagna nya systemet skulle
medföra stor skada. Det är gifvet, att förf, vid denna undersökning
måste taga i betraktande den i de skandinaviska länderna vunna
erfarenheten, och att en kritik af det högre skolväsendet i dessa
länder således kommer att utgöra en icke obetydlig del af arbetet.

*


* *

Det är hufvudsakligen sja förmenta missförhållanden i de
tyska gymnasierna (med både latin och grekiska obligatoriska)
som enligt reformvännernas löften skulle försvinna, och sju
motsvarande förmåner, som skulle vinnas genom det
svensk-norsk-danska skolsystemets införande.

1. Ofverbefolkningen på de lärda banorna skulle upphöra.

i. Locka de tyska gymnasierna nu verkligen ynglingar in
på »den lärda vägen»? Förf, förnekar detta i sig orimliga påstående
och åberopar den dagliga erfarenheten och statistiken. Äro de
lärda banorna öfverfyllda — äfven alla andra banor äro det —
så eger detta förhållande rum, ehuru gymnasierna alltid starkt
»tillspetsa» sig d. v. s. nödga en mängd lärjungar att i de nedre
och mellanklasserna utgå till för dem mer passande
sysselsättning, på banor, der de i regeln visa sig bli nyttiga arbetare
efter några års latinläsning. Sådana utgöra det stora flertalet af
de i gymnasierna (liksom af de i realgymnasierna) intagna
lärjungarne. Klassen VI 2 i de preussiska gymnasierna uppnås
endast af 34, VII 1 af 26, VII 2 af 23, och mogenhetsbetyg
för-värfvas blott af 22 procent af alla i gymnasierna intagna1). Med
afseende på ofverbefolkningen visa sig således gymnasierna ega
en tillbakahållande och gallrande förmåga.

Men — invänder man — dessa 22 procent äro för mycket;
ty alla desse, som blifvit förklarade mogne, fortsätta och måste
fortsätta vid universitetet. Mot detta djerfva påstående visar förf,
att antalet af dem, som genomgått gymnasium och aflagt
mogenhetsexamen men derefter icke fortsätta sina studier vid
universitetet utan gå ut på andra banor, år för år tilltager. I Baden
t. ex. utgjorde deras procenttal år 1870 4, men år 1890 ej
mindre än 23 eller nära af de mogne förklarade. Detta är
fallet lika mycket i universitetsstäder, der ynglingarne skulle kunna

l) Lägger man härtill högre och lägre realgymnasier (med latin
obligatoriskt från lägsta klassen), högre och lägre realskolor och borgarskolor,
hvilka jemte gymnasierna (med grekiska) alla motsvara våra allmänna
läroverk, så visar sig procenttalet af de i högre skolor än folkskolorna intagne
lärjungar, som aflägga studentexamen, försvinnande litet i jemförelse med
deras procenttal i Sveriges »enhetsskolor.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1892/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free