Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Litteraturanmälan - G. Uhlig: Die Einheitsschule (D.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteraturanmälan. 471
vara bedrägligt, och erfarenheten, särskildt från Sverige, fäller
utslaget.
Icke bättre går det med reformifrarnes följande djerfva
påstående (IV), som med mycken skärpa vederlägges, nämligen att »sju
åttondelar af gymnasiernas alumner för en åttondels skull
erhålla en oändamålsenlig och förvänd bildning.» Hvad först angår
dem, som utgå ur gymnasierna på olika praktiska lefnadsbanor,
visas, att desse i allmänhet blifva lika dugande män och nyttiga
medborgare som de, hvilka fått sin skolbildning vid andra
läroanstalter (med eller utan latin). Och hvad dem angår, som afgå
till universitetet, behöfde man endast hänvisa på den högre
ståndpunkt, som universiteten och den vetenskapliga odlingen i
Tyskland innehafva, för att inse, att gymnasierna i detta afseende
{dessa skolors förnämsta uppgift) på ett förträffligt sätt motsvara
sitt ändamål. Man jemföre — nej, vi vilja icke jemföra
incom-mensurabla storheter: de tyske och de svenske nyblifna
studenternas mogenhet. Men då äfven vid några universitet i
Tyskland missbelåtenhet med studenternas mogenhet blifvit, i
synnerhet af professorer i medicin och naturvetenskaper, uttalad,
framdrager förf, protester häremot af alla fakulteter vid universiteten
i Halle, Leipzig, Berlin, Königsberg, Tübingen, Göttingen,
Greifs-wald, Marburg, Bonn, Kiel, Strassburg, Breslau och Münster,
hvilka alla fordra att gymnasiernas undervisningsplan icke rubbas.
Härtill komma liknande uttalanden från en mängd enskilda
berömda naturvetenskapsmän m. fl.
Det följande påståendet (V), att »latinet är olämpligt och
alldeles för svårt för försteklassare» gendrifves fullständigare,
än det orimliga påståendet synes oss förtjenä.
Kort och träffande, måhända något för kort, bemötes nästa
sats (VI), att enhetsskolan skall utjemna eller undanrödja de
rådande sociala missförhållandena: »excellensens och arbetarens
son skulle dricka ur en och samma vetandets bägare.» Hvem
känner icke igen dessa hemlandstoner från de svenska debatterna
i skolfrågan, i synnerhet under 1830- och 1840-talen? Förf,
nöjer sig med att i korthet uppvisa orimligheten i påståendet
och tager såsom exempel, bland andra, officerarne, som i
Tyskland icke lära ha någon låg social ställning, men som väl i de
flesta fall ha utgått från realgymnasium eller realskola.
Slutligen gendrifves det sjunde påståendet, den utlofvade
sjunde hufvudfördelen af enhetsskolan: att den skulle befria från
de stora pekuniära uppoffringar, som nu betunga både enskilda
och kommuner.
Resultatet af förf:s undersökning och bevisning blir
således detta: »en del af de missförhållanden, som enhetsskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
