Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Litteraturanmälan - A. E. Widholm: Fransk språklära (O. Örtenblad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteraturanmälan.
479
droit des gens. I § 9, där rättskrifningen behandlas, hade
bort redogöras för franskans egendomliga användning af
bindestrecket (trait d’union).
Vid tal om bestämda artikelns utsättande i franskan emot
bruket i svenskan (22) hade såsom första regel bort nämnas
bruket af bestämda artikeln ss. totalitetsmärke framför
substantiv (d. v. s. ämnesnamn, abstrakta och pluraler) i allmän
bemärkelse. Totalitetsartikeln är visserligen omnämnd straxt förut
(20) i en allmän regel, men — jag har vid många tillfällen
under min undervisning fatt påminnelse om denna brist — där
säges ej, att svenskan vanligast saknar artikel i detta fall, ej
heller namnes, hvilka slags substantiv som kunna stå i denna
bemärkelse.
Vid 22, 2) kunde lämpligen tillagts de båda orden le
lende-main och la veille (följande dag, föregående dag), hvilka utan
tillägg af suivant och précédent stå med bestämda artikeln.
I Anm. 2 under 22, 3) namnes, att monsieur ej tager
bestämd artikel i attributiv ställning. (Detta är ju ej heller fallet
i svenskan) Tilläggas bör här nödvändigt pluralisformen
mes-sieurs, då ju svenskan just framför pluralen använder artikel (jfr
herrarw^ Dubois = messieurs Dubois).
I Anm. under 24, 2) säges, att bestämda artikeln utsättes,
om appositionen innehåller en superlativ. Rättare vore: om
appositionen utgöres af en superlativ eller af ett af superlativ
föregånget substantiv. (Det heter ju nämligen oftast t. ex. Il
mourut å X., village le plus voisin.)
I Anm. under 24, 5) borde framhållits, att ni .... ni ej
heller verkar obestämd artikels bortfallande (t. ex. Ce son nétait
ni un chant d’oiseau ni une voix humaine).
I 79, 2) borde förf, lemnat några exempel för att klargöra
huru den »omöjliga förbindelsen af pronomen» undvikes, särskildt
vid faire (t. ex. Cela nous fait vous aimer).
Det sätt, hvarpå förf, i sin sista upplaga behandlar relativt
pronomen (105—108), är att beteckna som en afgjord
förbättring, särskildt däri, att reglerna för bruket af dont kommit till
heders genom att tryckas med gröfre stil och ej, ss. i förra
upplagan, inrymts i små anmärkningar i petitstil.
På tal om konjunktivens användande i hufvudsatser hade
varit lämpligt att nämna och förklara den skenbara
konjunktiv-formen i uttrycket qui vive.
I 164 borde nämnas bruket af ren infinitiv efter uttrycket
ne faire que, där ju faire ej är att betrakta som modalt hjälpverb.
Med afseende på det vid 177, 3) anförda exemplet il a
attaqué Tennemi et !a battu (hvilket författaren tydligen anser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
