Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - K. B. J. Forssell: Om frukt-kapitlets behandling vid den botaniska undervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om frukt-kapitlets behandling vid den botaniska undervisningen. 5°9
botaniska terminologien. Herr B. har försökt den sista utvägen
i sin öfversikt af de olika fruktformerna.
Enligt Herr B:s definition är frukten det efter och i följd
af befruktningen utvecklade fruktämnet. Mot denna definition
har jag intet att invända1), men Herr B. har icke kunnat
fast-hålla Hd densamma i sin öfversikt af fruktformerna. Den passar
nämligen icke in på sammansatt frukt, eftersom »det är i första
hand blomaxelns ovanliga utveckling, som betingar en dylik
bildning». Den anförda definitionen passar icke heller in på
Herr B:s inflorescensfrukt, emedan här »under mognaden olika
främmande delar, än högblad, än hylleblad än stamdel, än flera af
dem i förening, utvuxit och metamorfoserats samt trädt i ett intimt
förhållande till en samling af fruktämnen, hopslutande det hela
liksom till en högre enhet, hvilken ock affaller vid mognaden
såsom en sådan».
Icke heller framgår fullt tydligt, huru Herr B. uppfattar
vissa bildningar, som gemenligen sammmafattas under namn
af falska frukter (skenfrukter). Det ser visserligen ut, som om
han ville betrakta dem alla antingen såsom sammansatta frakter
eller såsom inflorescensfrukter, men till ingendera af dessa kan
man föra den falska frukten hos t. ex. Elæagnus. Det synes
mig, som om Herr B. icke gjort fullt klart för sig skillnaden
mellan å ena sidan falsk frukt och å andra sidan sammansatt
frukt samt fruktställning (hvilket namn är att föredraga framför
det af honom använda inflorescens/raÆz). Mullbäret t. ex. lämnar
oss exempel dels på falska frukter (»småfrukterna») dels på
fruktställning. Smultron och hallon äro båda sammansatta frukter,
emedan de bestå af flera frukter, som utvecklats ur en enda
blomma men smultronet lämnar oss dessutom exempel på falsk
frukt, emedan blomaxeln däri ingår. Detta åskådningssätt synes
mig vida enklare än Herr B:s.
Bäst vore visserligen, om man bland de redan förut allt
för många botaniska konstorden kunde utmönstra icke blott
falsk frukt utan och sammansatt frukt, men hvad den förra
termen beträffar, är detta i rent vetenskapliga arbeten förenadt
med svårigheter, och svårigheterna ökas i betydande grad, då
det är fråga om botaniska läroböcker, afsedda för de allmänna
läroverken. Liksom menige man vill nämligen skolynglingen
gärna betrakta t. ex. smultronet såsom ett helt, såsom något
slags frukt, låt vara att han slutligen inser, såväl att det icke är
l) Begreppet frukt begränsas som bekant, dock af vissa förf, äfven
på andra sätt. Se härom Bucheaau: Zwei Abschnitte aus der Praxis des bot.
Unterrichtes p. 18 (Progr. d. Realschule beim Domenthor Bremen 1890).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
