Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Rollin, Birger, Ett Gustaf Adolfs-minne från andra sidan Östersjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett Gustaf-Adolfs-minne från andra sidan Östersjön. 47
Numera har som bekant, under den sista kejsarens tid denna
russificeringsreform blifvit genomförd på alla stadier i alla ämnen.
Den historik, ur hvilken vi återgifvit några spridda drag,
åtföljes af ett »Lehrer-Album des revalschen
Gouvernements-Gymnasiums», samladt och förut offentliggjort af läroverkets
direktor Alex. Berting och nu fullständigadt till 1881. Det utgör
en förteckning med biografiska notiser öfver alla gymnasiets lärare
under de 250 åren. Af densamma skönjes den lifliga förbindelse,
som allt ifrån början och framgent egt bestånd mellan läroverket
och det tyska stamlandet. Från dess universitet komma esom
oftast lärare, och någongång återvända de till förmånligare
beställningar i sitt hemland. Af de 187 anförda äro 53 födda i
Tyskland, då de i de baltiska länderna infödda utgöra 63 och
ryssar 23. Af i Sverige födde nämnes visserligen blott 1,
nämligen Peter Seebeck från Vestmanland, hvilken från 1697 var
lärare i matematik samtidigt med att han var inspektör för stadens
fästningsverk. Dock tyda många af namnen, genom sin mer
eller mindre påtagligt svenska klang, på ursprung från Sverige;
t. ex. Arvid Moller hvilken, född i Dorpat, blef professor i
matematik och rättskunskap i Reval, där han bland annat 1710
utgaf en skrift: Epinicium ob memorabilem de Danis victoriam,
Anno 1710 Helsingborgii in Scania partam, oratione panegyrica
in auditorio reg. Rev. Gymnasii majori, den 25 Martii solenniter
celebratam. Samma år, flydde han undan ryssarne och kom till
Vesterås, där han, efter uppgift, uppehöll sig hos sin svärfar
Linköpingsbiskopen Jakob Lang. Senare blef han professor i
rättsvetenskap och praktiskt filosofi i Lund. Han utgaf, förutom
många akademiska skrifter, en »Kort beskrifning öfwer Est- och
Lifland etc.» Västerås 1756. Andra dylika namn äro: Cedergren,
Gahlnbäck (en framstående och högt värderad skolman från
senare tid), Hanson, Herlin, Kelberg, Jonas Lundberg och bröderna
Sverdsjæ. Vid en fest i anledning af freden i Kutschuk-Kainardje,
hvari gymnasiet på befallning deltog 1775, »skildrade primaren
Joh. Sverdsjæ i ett tal ett folks lycka, hvilket i sin herskarinna
vördar krigshjältinnan och den älskade landsmodern». Denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
