Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Eklund, J. A., Strödda tankar rörande katekesundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 Strödda tankar rörande katekesundervisningen.
nöjet med den lutherska distinktionen mellan »lag» och
»evangelium.» Äfven om man erkänner, att den icke är fullt biblisk,
kan man ändå ej neka, att den har sin stora ej blott historiska
utan ock religiöst praktiska betydelse. Den är dock, denna
begreppsbildning, en gemensamt protestantisk, och få
begreppsbildningar torde vara djupare ingångna i det folkligt kristliga
medvetandet. Den har såsom alla abstraktioner, sina faror, men
dessa kunna nog undvikas.
Denna »traditionalism» gör också, att förf, »håller på»
Luthers lilla katekes, fastän han har sina starka dubier beträffande
den ofta uttalade satsen, att den skulle vara ett pedagogiskt
mästerstycke. Luther var en »huggare,» och som alla sådana
högg han ibland »rätt» och ibland »rasande». Boken förefaller
därför ytterst ojämn. Det synes mig t. ex. alldeles omöjligt att
säga något bättre om ordet »Fader» i Herrens bön, än han gjort.
Men däremot torde t. ex. de tre sista styckena i femte
hufvud-stycket och flere andra partier århundranden igenom hafva varit
en plåga för barnen, då de skulle mekaniskt inläras. Och rätt
svår är uppgiften, äfven då de skola begripas. •— Det är icke
något nedsättande för Luther, att han i|^e var stor i allting.
Man skulle kunna säga detsamma om Paulus, att han sannolikt
icke var pedagog. Åtminstone om man får döma af hans
skrifter; men han skref ju icke för barn. Vi hafva dock en som
var allt, äfven pedagog: Kristus. Skada blott, att metoden i
vår lärobok skall vara så olik hans lärosätt. Men denna
lärobok vill ju egentligen ingenting annat än gifva de satser, som
skola blifva undervisningens resultat. Den består af teser, som
i viss mån påminna om de allmänna satser, hvari Kristus ofta
lät sina liknelser och tal utmynna I likhet med dessa satser
förutsätta vår läroboks utsagor det egentliga undervisandet. Och
vid detta kan och bör Kristi metod vara normerande.
Kristus visste sannerligen att »skarpt rikta sina blickar på
den psykologiska process, hvarigenom en andlig föreställning
kommer till stånd, eller på de betingelser, under hvilka den kan
komma till stånd», och han ej blott sökte åvägabringa, utan han
åvägabragte dessa betingelser Så vidt det lät sig göra. Ty
äfven han stötte på en stengrund, där det icke lät sig göra att
åvägabringa betingelser för växande och mognande säd.
Och dock — må det ej synas för djärft — kanske han
i viss mån hade det lättare än vi. Den andliga jordmån, hvari
han arbetade, var dock i kanske högre grad än vår betäckt af
»humus» — en religiös grundstämning i lifvet som gjorde, att
hans säd kunde gro. Vår tid är dock religiöst utmagrad,
fattig på denna »mylla,» hvari himmelrikets säde växer. Vi få säl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
