Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - von Schwerin, H. H., Några ord om prof. E. Carlsons Skolgeografi - Europa. Kurs I - Europa. Kurs II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om Prof. E. Carlsons Skolgeografi.
U7
F ramställningen af Skottlands vertikala konfiguration är
otillräcklig ; Glen More-sänkan med Caledonia-kanalen borde ej
saknas, äfvensom omnämnandet af skottska låglandens
kolrikedom, hvilken är af desto större betydelse, som Grampian-bergen
äro ovanligt fattiga på mineral. Che viot-kullarne utgöra
endast en del af Syd-Skottlancfs gräns mot England. Che vi o t
Hills borde hafva öfversatts (p. 79). Grupperandet af Englands
städer (p. 81) efter östra, södra och västra sidan(l) — kust vore
redan bättre — samt mellersta delen» förefaller oss olämplig och
irrationel.
(Europa. Kurs II.)
Förs gruppering af Europas stater (p. 16) är mindre riktig;
så inrangerar förf, såväl Rumänien som Grekland under
afdel-ningen »Slaviska eller till stor del slaviska stater i östra Europa».
Likaledes kan Belgien icke obetingadt räknas till de »Romanska
staterna». Ty, hvad språket beträffar, tillhöra mera än 5 5 °/o af
befolkningen det flamländska (germanska) elementet.
Vid Rysslands beskrifning saknas hvarje omtalande af de
typiska kosackerna och de särskildt för oss nordbor intressanta
katarakterna (porogerna) i Dnjepr-floden, Beskrifningen af
Cen-tral-Rysslands orografiska förhållanden sakna klarhet (p. 18).
Att Odessas »utmärkta hamn» (p. 20) ej är naturlig, utan
konstgjord, borde hafva nämnt^. Cherson är ej numera örlogs
-hamn. Sevastopols fästningsverk torde ännu icke vara
fullbordade. Astrachan kan ej längre sägas vara »hufvudstation
för ångbåtsfarten på Persien» (p. 20). Vidare säges A. ligga
på vinklädda kullar i Volgas delta»; deltakullar äro ett
sällsynt geografiskt fenomen. Kullarne, eller de s. k. »Bugris», på
deltaön, der A. är beläget, kunna väl icke vara af betydande
dimensioner. Vid uppräkningen af Rysslands folkstammar (p.
21) glömmer förf. Estherna (800,000^. Finlands finska namn,
Suomi, får väl icke saknas i någon skolgeografi.
Krain kan icke räknas till Österrikes »tyska länder», då
94u/o af dess invånare äro Slovener. Salzburg är icke, som
förf, anför (p. 27), ett habsburgskt arfland; det tillföll ju, som
bekant, Österrike först 1805, (1816). Österrikiska Schlesien
kan icke räknas till Österrikes »czeckiskt-tyska länder» (p. 28),
då Polackarne der äro talrikare än Czeckerna (Tyskar 46,76%
Böhmare, Mährare, Slovaker 22,02°/o, Polackar 30,21’7o). Olmütz
har för länge sedan upphört att vara fästning (p. 28). Triest
är icke beläget i Istrien, hvarken i kronlandet eller på halfön
med detta namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
