Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - von Schwerin, H. H., Några ord om prof. E. Carlsons Skolgeografi - Asien. Kurs I - Asien. Kurs II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
Några ord om Prof. E. Carlsons Skolgeograä.
juriets» provinser numera af centralregeringen räknas som
integrerande delar af det egentliga China.
Förf:s framställning af Ho ang-h o (p. 96) är föga noggrann.
Den lyder: »förr mynnade floden direkt i Gula Hafvet, men har
i våra dagar gräft sig en ny bädd, längre åt N. till en inre vik
däraf». Floden mynnar kanske (!) för tillfället i Petschili-bukten,
men den har dervid icke sjelfmant valt denna bädd, utan har,
sedan den i September 1,887 åter brutit sig ut i Gula Hafvet,
med uppbjudande af oerhörda ansträngningar och kostsamma
arbeten i Januari 1889 tvingats in i sin sist använda norra
strömfåra, hvilken egentligen utgöres af den lilla kustfloden
Tatsing-ho’s flodbädd. Man kan alltså icke 1891 säga, att
Hoang-ho »gräft sig en ny bädd längre åt N.» Redan 1890
bröt sig Hoang-ho åter (åtminstone delvis) ut, denna gång tagande
vägen genom provinsen Shang-Tung till Gula Hafvet; och huru
det i närvarande stund är med den besvärliga flodens
vattenförhållanden i dess nedre del, lär ej vara så lätt att afgöra.
Förf, talar vidare (p. 96) om »Hoang-hos sandbankar». Hvarifrån
får då floden, som flyter genom Chinas ryktbara »lössområde»,
denna sand? — eller menar måhända förf., att bankar i en flod
alltid äro sandbankar?
Siffran 400 millioner för den chinesiska befolkningen är för
högt tilltagen. Bland Chinas export får ej mera anföras
bomullstyger (p. 107). Bomullsindustrien är i tillbakagång, och
bomulls-fabrikat importeras massvis till China från engelska Indien och
England. Bland exportartiklar borde papper hellre anföras än tusch.
Kan verkligen Indien sägas »af gammalt» hafva stått i liflig
handelsförbindelse med Europa »sjövägen rundt omkring Afrika»?
Nyare tiden inledes just med Afrikas kringseglande af
portugiserna! Bland verldseröfrare, som från »Asien» bröto in i Europa
(p. no), kan väl knappast »Attila» räknas, men väl Djingis Khan
och Tamerlan.
(Asien. Kurs II.)
»Turkiets asiatiska besittningar», säger förf. (p. 97), »omfatta
större delen af Orienten eller främre Asien, d. v. s. den närmast
Medelhafvet belägna delen af denna kontinent». Hvarför större
delen? Beirut har icke någon hamn alls, långt mindre en
»god hamn» (p. 98); besökande fartyg få ligga på redden. Förf,
talar om en »kustens höjning», hvarigenom de gamla feniciska
ham-narne uppgrundats. Försigtighet vid användande af dylika
geografiska uttryck är af nöden. »Tillandning» är ju ett, »kusthöjning»
någonting helt annat. Mocka är icke numera »en berömd
kaffeort» (p. 99). Kaffe har aldrig producerats i M:s närmaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
