Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - von Schwerin, H. H., Några ord om prof. E. Carlsons Skolgeografi - Asien. Kurs II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>58
Några ord om Prof. E. Carlsons Skolgeografi.
Underrättelsen om att Samarkand är beläget »vid västra
foten af Pamirplatån» (p. loi) anse vi böra upptagas med’ en
viss försigtighet. »Turans stäpper genomströfvas», säger förf,
(p. ioi),» af flera mongoliska nomadstammar; usbeker, turkm ener
pch, talrikast af dem alla, kirgiser»; alla dessa stammar betecknas
rättast som specielt turkiska och icke som mongoliska. Längre
fram säger förf, vid ett tillfälle, då han väl åsyftar Usbekerna
(p. 111), att invånarne i Kaschgarien äro af turkisk härkomst.
Usbekerna kunna icke rätteligen skildras som nomader, då de nu
utgöra den herskande, bofasta folkstammen i Kaschgar, Kokand,
Bokhara och Khiva, hvilken utmärker sig genom sin jämförelsevis
höga odling. Jakuterna, hvilka äro af turkisk stam, kunna
icke sammanräknas, som förf, emellertid gör (p. lo2), med de
stammar, han kallar »småväxta, lågt stående polarfolk». Jakuterna,
som åtminstone till namnet äro kristna, räknas af etnograferna
till de s. k. »halfkultiverade» folken och karakteriseras bäst som
»boskapsnomader», hvilkas förnämsta rikedom utgöres af deras
hjordar af hästar och nötboskap. Deras språk utgör det allmänt
använda handelsspråket såväl i guvernementet Jakutsk som i
allmänhet i Östra Sibirien. Anmärkningsvärdt är för öfrigt, att
i motsats mot andra sibiriska folk Jakuternas antal är i tilltagande.
»Malabarkusten V. ut är högre och har goda hamnar» (p.
103). Malabar-kusten är emellertid i sin södra del sumpig
och kan ingalunda definieras såsom i allmänhet högre än
Koro-mandel-kusten. De dervarande goda hamnar, förf, nämner, känna
vi för vår del icke till. Så är t. ex. det fordom så berömda
Kalikuts hamn för närvarande igensandad. Förf, förblandar
påtagligen Främre Indiens »vestkust» i sin helhet med
Malabarkusten, hvilken ju utgör dennas sydligaste del. Att förf, så gör,
framgår bl. a. deraf, att Goa och Diu (p. 104) sägas vara
belägna på Malabar-kusten. Vid Bombay’s beskrifning glömmer
förf, nämna den utmärkta naturliga hamnen. Om denna stad
säges vidare: »efter Suez-kanalens^öppnande Indiens förnämsta
handelsstad» (p. 104). Menar förf, härmed, att Sues-kanalen
varit anledningen till Bombays nuvarande kommersiella storhet,
så är detta påstående ingalunda riktigt. Ty framför allt böra vi
ihågkomma det kolossala uppsving, som Bombays handel erhöll
genom anläggandet af järnvägarne (från 1853), hvarigenom den
indiska vestkustens enda verkligt goda hamn omsider sattes, i
lätt förbindelse med ett stort och produktivt bakland, från hvilket
den förut varit skild genom mellanliggande svårtillgängliga
bergspartier. Att Bombay som en vigtig etapp på Sues-routen vunnit
ännu ytterligare i betydelse, kan ingalunda förnekas, men
säkerligen skulle Bombay äfven utan Sues-kanalen hafva öfverflyglat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
