Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - von Schwerin, H. H., Några ord om prof. E. Carlsons Skolgeografi - Afrika. Kurs II - Australien. Kurs I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om Prof. E. Carlsons Skolgeografi. 165
Berber (p. 129). Slutligen vilja vi medgifva, att underrättelsen
om att Khartum, som sedan 1885 är i Mahdins våld, för
närvarande är säte för europeiska konsuler kommer särdeles
öfverraskande.
(Australien. Kurs I.)
Användandet af namnet Australien för Australkontinenten
och Stora Oceanens öar tillsammans är alldeles olämpligt och
brukas numera sällan. Namnet »Nya Holland» för
Australkontinenten är alldeles obrukligt. Benämningen Australien bör
användas uteslutande för Australkontinenten. Med det allt mera
använda namnet Australasien betecknas lämpligt Australien
jämte Tasmanien, Nya Zeeland och Nya Guinea med närliggande
småöar. Förf, kunde gerna hafva omnämnt det s. k.
»Austral-asian Federation», eller förbundet mellan härvarande engelska
kolonier, hvilket just nu håller på att definitivt afslutas. För
Stora Oceanens öar anse vi benämningen Oceanien vara den
lämpligaste, och använda i sammanhang dermed Polynesien,
Melanesien och Mikronesien som beteckningar för »Oceani
-ens» särskilda underafdelningar. För den bortre indiska överiden,
d. v. s. Sunda-öarna Molukkerna och Filippinerna är, måhända
Indonesien det bästa namnet, såvida vi icke vilja bibehålla
det gamla — »Malayiska Arkipelagen». »Söderhafsöarna (!) ligga
spridda i Stilla Hafvet», säger förf. (p. 123); ett dylikt
heterogent uttryck uppstår lätt såsom en följd af det allmänt rådande
användandet af skilda benämningar för verldshafvet V. om
Amerika. De gamla historiska benämningarna »Söderhafvet» och
»Stilla Hafvet» (Pacific) sakna för närvarande allt berättigande.
»Stora Oceanen» är deremot enligt vår mening en i alla afseenden
lämplig benämning, om hvilken, som vi hoppas, alla geografer
snart komma att förena sig.
»Bergen i Australien», säger förf. (p. 124), »äro samlade vid
kusterna liksom i Afrika»; med större skäl kunde förf, hafva
sagt Ost-kusten. Förf, försummar anföra, att i Australiens inre
delar rätt betydande bergskedjor finnas, t. ex. Musgrave
Ranges, Central Stewart m. fl., hvilkas höjd uppgår till 1,500
meter, äfvensom att rika gräsländer (icke stepp) förekomma i
Vest-Australiens inre delar.
Förf, skildrar (p. 125) »sydost-passaden» nästan som en
särskildt för Australiens östra kust egendomlig sjövind; deremot
talas icke alls om den vigtiga »N. V. monsunen» i kontinentens
norra delar. Det verkliga förhållandet är emellertid, att
Ostkustens vindar om sommaren oftare komma från N. O. och O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
