Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - von Schwerin, H. H., Några ord om prof. E. Carlsons Skolgeografi - Australien. Kurs II - Amerika. Kurs I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om Prof. E. Carlsons Skolgeografi.
167
(Australien. Kurs II.)
A dela i de är icke en »vigtig hamnstad» (p. 132);
Torrens-floden, vid hvilken A. är beläget, är mycket obetydlig och är
icke ens perennerande. Australkontinenten upptäcktes icke först
af holländarne 1606, utan af portugiserna 1601 ; den egentlige
»upptäckaren» var emellertid Cook.
Redogörelsen för Carolinernas och Marianernas
etnografiska förhållanden (p. 134) är icke med verkligheten
öfver-ensstämmande. För vår del kunna vi icke ingå på förf:s
påstående (p. 135), att bland Stora Oceanens ögrupper (!) många
finnas, »som ej ännu äro tagna i besittning af någon europeisk
makt». Hvilka skulle dessa vara (utom Ponga-öarna och Nya
Hebriderna) ?
(Amerika. Kurs I.)
Benämningen Eld siande t skall icke, som förf, gör (p.
131), användas för hela ögruppen vid Sydamerikas sydspets.
»Tierra del Fuego» bör uteslutande brukas som beteckning på
den stora ön S. om Magalhåens’ sund. Den s. k. »ursprunglige
Robinson», den skotske matrosen Alexander Selkirk, var
icke skeppsbruten, utan stannade frivilligt qvar på Juan
Fer-nandez-ön 1705 — 09. Vidare är det ingalunda så säkert, att
Selkirks berättelse om sitt vildmanslif på denna ö bildat
grundlaget till Defoe’s berömda »Robinson Crusoe». Juan
Fer-nandez (egentligen Tierra d. J. F.) är benämningen specielt
på den närmast Chile belägna ön »Mas a tierra» och bör helst
icke utsträckas till de närliggande andra öarna.
»Mellan nämnda platåer i Ö. och Anderna i V. utbreda
sig kring de stora floderna ofantliga lågländer», säger förf. (p.
132); och längre ned: »Lågländerna äro genom Anderna
alldeles afstängda från Stilla hafvet, men kring flodmynningarna
nå de fram till Atlanten». Det torde vara förenadt med icke så
få svårigheter att framställa en verklig bild med användande af
denna beskrifning. Förf, säger vidare (p. 132), att Titicaca
saknar aflopp; så är icke fallet. Sjöns vatten afrinner genom
den 300 kil. långa Desaguadero-floden i den stora
Pampa-Aullagas-sjön, hvilken fordom, då vattenrikedomen i dessa
trakter var större än nu, stod i direkt förbindelse med Amazonas’
flodsystem. Orinoco flyter i ’en båge längs
Guayana-hög-landets »norra rand», säger förf. (p. 132) — skall väl vara vestra
rand?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
