Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - C. B., Teckning och klassisk bildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l8o Teckning och klassisk bildning.
verkens angelägenheter, samt att han blir rent af grym vid tanken
på att stora läroverkskommittén sökt inbilla allmänheten, att
gossame på B-linien hafva fullt upp med arbete, »Trots detta
allmänt kända dagdrifveri på linien B», utbrister han, »kunde
den stora läroverkskommitténs majoritet (1884) med sin vanliga
sanningskärlek [Obs!] påstå, att anspråken på lärjungarnes krafter
äfven på denna linie äro drifna till det yttersta»!
Med dessa utsökta kraftuttryck och särskildt med de
kursiverade orden har väl hr X närmast velat praktiskt bevisa den
gamla kända sanningen, att studiet af s. k. humaniora alltid
leder till sann humanitet.
Tydligaste beviset på »halfklassisternas» dagdrifveri finner
hr X i deras sysselsättning med teckning: »vidare skall tiden
förnötas med 2 timmar teckning», säger han. Ett af hans
förnämsta räddningsmedel för ynglingarnes karaktärsutveckling
och för deras kunskapshalt blir derför ock: »Bort således med
tidsfördrif, som kallas teckning!»
Att försvara B-linien i allmänhet må vara läroverkskommitténs
sak samt alla andras, för hvilka densamma »blifvit en fix idé».
Men hvad skall man säga om den stackars, dödsdömda
teckningen? Skulle det vara omöjligt att kunna utverka nåd?
Den som skrifver dessa rader har aldrig gjort anspråk på
att ega så fullständigt antika åsigter eller att vara en så
komplett klassik som hr X. Någon liten hum om klassisk kultur
har han dock trott sig i besittning af. Han har t. ex. föreställt
sig, att ordet »grek» betecknar två skilda ting, hvilka i vissa
af-seenden äro något olika: dels en sådan der »grek», som man
finner bland hr X:s elever i öfre sjuan, med glasögon på näsan
och ett tjockt lexikon i bokremmen, dels en sådan, som
vandrade med Platon i Akademias lunder eller med Aristoteles i
Lykeions. Den senares bildningsbana hade helt visst gjort än
mera skäl för namnet »bekvämlighetslinien» än vår svenska
B-linie. I Athéns allmänna skolor lärdes visserligen »grammatik»,
men härmed förstods ju hufvudsakligen blott färdighet i läsa,
skrifva och räkna; främmande språk förekommo ej, än mindre
döda, och de ateniensiska ynglingarne hade aldrig behöft plugga
fornmesopotamiska eller skrifva hieroglyfisk »stil» i
mogenhetsexamen. Deremot hade de i stor utsträckning fått »förnöta» sin
tid med gymnastik, musik och — grafik d. ä. teckning. Detta
senare ämne hade alltifrån den 6g:de olympiaden (år 504—501
före Kristus) varit betraktadt som en beståndsdel af den
allmänna uppfostran, och det förordas såsom sådan af både Platon
och Aristoteles, hvilket en så klassisk man som X naturligtvis
mycket väl vet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
