Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Nyqvist, J., Hvari består dualismen i de allmänna läroverkens undervisning och huru kan den undanrödjas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 20 Hvari består dualismen i de allmänna läroverkens
företräden har det emellertid såsom grundläggande språk i de
svenska läroverken betydande brister. Det är nog såsom en
allmän grundsats riktigt att säga, att undervisningen bör utgå från
det närmast belägna för att därifrån så småningom öfvergå till
det aflägsnare; men det tyska språkets nära släktskap med vårt
modersmål gör dock icke det förra lämpligt att läggas till grund
för det första språkstudiet i våra skolor. En redan tämligen
lång erfarenhet vittnar tvärtom, att det för sagda ändamål är
tämligen olämpligt. Den tankegång och den stämning, det har
att återgifva och de uttrycksmedel det använder, äro i många
fall med svenskans så likartade, att det förleder lärjungen till ett
försök att förstå det med tillhjälp af hans under modersmålets bruk
utbildade språkinstinkt. Denna kan nog stundom leda honom rätt,
men han går då miste om den öfning, som skulle af den
instinktmässiga uppfattningen hafva utbildat en medveten och
begrepps-mässigt fattad kunskap. Språkinstinkten kan’ emellertid äfven
gifva oriktig ledning, ty det tyska språket är likartadt men
ingalunda fullkomligt likt det svenska i uppfattnings- och
uttryckssätt; och då är fara värdt, att lärjungen stannar vid en blott
till hälften riktig uppfattning af det tyska ordet eller uttrycket.
I hvilket fall som hälst blir språkstudiets grundläggning ganska
bristfällig. Ett språk, som i släktskap står oss fjärmare och i
hvarje fall fordrar en omsorgsfull granskning såsom grund för
uppfattningen af ett ord eller uttryck, medför i detta afseende
vida bättre resultat.
I viss mening kan det för öfrigt ifrågasättas, huruvida det
tyska språket för den nyss ur småskolan utgångne gossen är
något af det närmast liggande och huruvida det icke i stället
bör räknas såsom ett af de för hans uppfattning mera aflägsna
bland de främmande kulturspråken. Dess tämligen invecklade
periodbyggnad torde till exempel förefalla en nybörjare mera
främmande än franskans klara och lättfattliga uttryckssätt.
Afgjordt är i alla händelser att tyskan icke är något lämpligt
mönster i stilistiskt afseende att låta våra nybörjare i språkstudiet
utbilda sig efter
En annan och vida betänkligare olägenhet af det tyska
språkets användning vid språkstudiets grundläggande i våra skolor
ligger däri, att det tyska folket icke blott till härstamning och
språk utan till hela sin odling står oss så nära samt därtill är
vår granne och en granne med öfverlägsen maktställning på alla
områden. När vi hänvisa vår studerande ungdom att tillegna
sig kännedom af främmande folks språk och odling, så är
af-sikten ju ingalunda, att de skola öfvergifva sitt nationella väsende
samt i stället antaga främmande tänkesätt och seder.
Språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
