Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Sahlin, Enar, Skall den filosofiska propedevtiken uteslutas från skolans läroplan?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 3 2 Skall den filosofiska propedevtiken uteslutas från skolans läroplan ?
dern sie erzeugt sich mit demselben und in demselben als
dessen unabtrennlicher Bestandtheil.........Sie bemüht sich jene
Begriffe, die allen Wissenschaften Ordnung, Zusammenhang,
Ein-heit ertheilen, herauszuheben, nicht bios um auch sie
zusam-mengeordnet aufzustellen, sondern um die innern
Schwierigkei-ten, die ein jeder von ihnen in sich trägt und durch die
Wissenschaften verbreitet, einzeln zu betrachten und wo möglich zu
lösen». Logiken är ett nytt ämne i samma mening, som
modersmålets grammatik skulle vara det, om den infördes i de
båda högsta klasserna — icke den vanliga latinska
grammatiken för modersmålet, utan en verklig modersmålets, det talade
språkets grammatik. Liksom i en sådan grammatikundervisning
läraren skulle hafva att hevristiskt behandla ett material, som
redan vore för lärjungen väl kändt, och derigenom på en gång
gifva lärjungen en tillfredsställande ordning deri, makt öfver dess
särskilda delar och förklaring af dess egendomligheter, så har
läraren i logik att ordna, stärka och förklara lärjungens eget
tänkande, sådant det redan finnes i full verksamhet inom olika
områden. I denna mening kan med skäl sägas, att logiken åt
de mångskiftande lärokurserna ger en afslutning, som anstår ett
humanistiskt läroverk. Så kan ock om psykologien sägas, att
den ej heller förer lärjungen in i ett för honom främmande
tankeområde. En rätt undervisning i psykologi finner inom de
läroämnen, med hvilka lärjungen sysslat och ännu sysslar, många
och viktiga anknytningspunkter, mycket som vinner ökad
klarhet och fasthet genom att sammanställas och underkastas en
omsorgsfull pröfning. Och detta gäller icke blott läroämnena,
åt hvilka lärjungen egnar sig i skolan, utan lika mycket all den
litteratur han läser, all den lifserfarenhet han redan håller på
att samla — det är ju hans eget inre lif, som göres till föremål
för hans tanke. Det är också just i detta genomarbetande af
ett kändt material ur en ny och bestämd synpunkt — ett
arbete, som är lärjungens eget under lärarens ledning — som den
filosofiska propedevtiken har sitt stora värde i den uppfostrande
undervisningen.
Är den filosofiska propedevtiken ett svårt ämne? Det
kräfver allvarsam tankeansträngning af lärjungen och mycken
omsorg af läraren, men, om den öfriga undervisningen är rätt
ordnad, kan det blifva för svårt endast genom obilliga
fordringar eller lärarens oförmåga.
Tiden för undervisningen deri har 1856 och 1878
väsentligen inskränkts, och nu är tiden »den minsta möjliga». Men
är detta ett skäl att beröfva ämnet äfven denna tid och således
förlägga den undervisning deri, som dock alltid blir nödvändig t. ex. för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
