Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Sahlin, Enar, Skall den filosofiska propedevtiken uteslutas från skolans läroplan?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 Skall den filosofiska propedevtiken uteslutas från skolans läroplan?
maste tiden efter Kant, som omöjliggjorde enighet om det nya,
som borde sättas i stället för det gamla1). — Schweiz företer i
pedagogiskt hänseende en brokig mångfald; 1884 års
läroverkskommitté anför 3 exempel på schweiziska skolordningar, af hvilka
2 upptaga särskilda timmar för propedevtik på gymnasierna (i
Vaud 3 tmr i veckan under 8 semestrar, i Genève 1 t. under
andra året i section classique). — I Italien (13 Nov. 1859) har
filosofien i den klassiska skolan, den enda, som förbereder för
universitetet, under de två näst sista åren 2 tmr, under det
sista 3 tmr i veckan. — I Österrike (26 Maj 1884) anslås åt
filosofisk propedevtik i gymnasiets 2 högsta klasser 2 tmr. I
Belgien (9 Juli 1881) har rhétorique supérieure (8:de
årsklassen, som dock ej är obligatorisk, men synes medföra vissa
rättigheter) på den klassiska linien, som förbereder för litterära,
filosofiska och juridiska studier, 2 tmr filosofisk propedevtik
(obligatoriskt), på den halfklassiska linien, som förbereder för
specialskolor, matematiska, naturvetenskapliga och medicinska
studier, också 2 tmr, men endast fakultativt. — I Holland är
filosofien utesluten. — I Finland föreskrifver den kejserliga
förordningen af den 23 Aug. 1883 1 t. logik i den högsta klassen.
— I Danmark och Norge är filosofien visserligen utesluten ur
skolan, men den blir i stället så mycket fullständigare
tillgodosedd genom en för alla studenter obligatorisk examen, i hvilken
filosofien ingår obligatoriskt och utgör hufvudämnet.
Utlandets föredöme torde således ej väga mycket i detta
fall. Vill man åberopa sig på Norge och Danmark, måste man
också vara med om »examen philosophicum» eller »anden
examen». Och man läser icke så litet filosofi för dessa examina.
Kongl. norska reglementet af den 18 Maj 1876 angående
examen philosophicum innefattar i filosofi både logik, metafysik,
psykologi och etik; undervisningskursen omfattar två terminer,
och läroböckerna visa, att i logik och psykologi fordras mer, än
hvad som hos oss fordras för filosofie kandidatexamen. Vill man
åberopa Preussens exempel, måste man åtminstone öka tiden
för modersmålsundervisningen med den timme, som tages från
filosofiska propedevtiken. Från Preussen höres för öfrigt
missnöje med den frihet att icke upptaga den filosofiska
prope-pedevtiken, som i Lehrpläne 1882 medges; medgifvandet af
denna frihet hade till följd, att ämnet under den närmaste tiden
gick tillbaka inom skolan, säger Lehmann.
1) K. A. Schmid: Encyklopädie des gesammten Erziehungs- und
Un-terrichtswesens, Art. Philosophische Propädeutik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
