Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dufvenberg, Oscar, Modersmålet på skolans mellanstadium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4oo
Modersmålet på skolans mellanstadium.
antika klarhet och plastiska enkelhet skulle väl därigenom, om
någon, vara en författare för ungdomen, men på ifrågavarande
skolstadium kan lärjungen ej vara tillräckligt mottaglig för det djupa
innehåll, som bjudes i denne författares skrifter. Vi ha vidare
tvenne porsastilister af första rang, hvilka, om vi blott fästa oss vid
det formella, skulle vara de yppersta mönster för ungdomen af
modern, svensk framställningskonst, vi ha Blanche och den, som
i viss mån kan sägas hafva bildat sin stil efter honom, nämligen
Strindberg. Men månne det ej mutatis mutandis också om dem
gäller detsamma som i fråga om förutnämnda författare?
Innehållet är hos B. rätt ofta och hos S. nästan alltid af den
beskaffenhet, att det svårligen torde falla någon lärare in att sätta
dessa författares skrifter i ungdomens händer. Beundrare af vår
forntidslitteratur pläga rekommendera isländska sagor såsom
lämplig ungdomsläsning. Jag kan ej vara med om att finna dem
tjänliga på skolans mellanstadium, dels på grund af den
ålderdomliga stilen, dels äfven på grund af innehållet med dess ofta
mörka, tunga skaplynne (jmfr Nials saga, sagan om Gunlög
Ormtunga m. fl.)
Om man nu ej vill tillerkänna de skäl jag förebragt annat
än tillfällig vikt och betydelse, beroende på förhållanden, som
kunde vara och äfven kunna blifva annorlunda, så vill jag
påpeka, att goda skäl af mindre tillfällig och mera principiell
natur kunna förebringas för vårt påstående beträffande episka
texter i bunden form, ett påstående, som onekligen till en
början är egnadt att väcka förvåning.
Ett af dessa skäl ser jag däri, att ett episkt skaldestycke
i allmänhet och särskildt de, som härvidlag böra komma i fråga,
äro till kompositionen betydligt enklare än de prosastycken, som
skulle tillhöra skolans mellanstadium. Såvida man ej vill återgå
till småklassernas enklare prosatexter, återstår intet annat än att
företaga till behandling de jämförelsevis svårare stycken, som
tillhöra ett mera framskridet skede. Jag har en gångt gjort ett
lärorikt experiment i den vägen. Det var i 4:de klassen och
experimentalfältet var »Folkskolans läsebok». Gällande
föreskrifter innehålla, att lärjungen skall kunna »med egna ord
åter-gifva det lästa» och det är just detta, som i allmänhet bereder
den ojämförligt största svårigheten vid litteraturläsningen, en
svårighet mot hvilken textförklaringen och välläsningen ofta är
ett lekverk. Tag en naturbeskrifning, en karaktärsskildring eller
t. o. m. endast en historisk tilldragelse, men någorlunda invecklad
eller med mänga detaljer t. ex. ett fältslag, och det skall blifva
ett arbete för både lärare och lärjungar, som skall tillfredsställa
■de mest nitälskande anspråk på att arbete bör vara mödosamt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
