Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Sahlin, Enar, Ett inlägg från Tyskland i fråga om filosofiens uteslutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett inlägg frän Tyskland i fråga om
filosofiens uteslutande.
(G. Leuchtenberger: die philosophische Propädeutik auf
den höheren Schulen, ein Wort zu ihrer Wiedereinsetzung
in ihre alten Rechte. Berlin, R Gærtner 1893).
Då min uppsats »skall den filosofiska propedevtiken
uteslutas från skolans läroplan?», införd i förra häftet af Ped. tidskr.,
redan förelåg tryckt, fästes min uppmärksamhet på en nyss
utkommen broschyr, i hvilken Gymnasii-rektorn G.
Leuchtenberger i Posen behandlar samma fråga. Hans framställning
är ett viktigt memento äfven för vårt land och torde därför just
nu förtjäna att blifva allmännare känd och tagen i noggrant
öfvervägande äfven hos oss.
Förf, börjar med en klagan öfver att den filosofiska
propedevtiken inom skolan genom de nya läroplanerna af år 1891
erhållit en ännu osäkrare ställning än som förut varit fallet, då
dessa lemna obestämdt, hvem som skall undervisa deri, hvad
han bör i denna undervisning meddela, och om öfverhufvud
sådan undervisning skall meddelas.
En liten historik visar, hvilken ställning den filosofiska
propedevtiken successive intagit vid de preussiska läroverken under
innevarande århundrade. Enligt förordningen 1825 hade den
filosofiska propedevtiken i de två högsta klasserna vid åtskilliga
läroverk 2 timmar i veckan. År 1837 infördes denna
anordning vid alla läroverk; undervisningen ansågs lämpligast böra
öfverlemnas åt läraren i matematik och fysik. Genom
normalplanens modifikationer 1856 bestämdes, att den filosofiska pro
pedevtiken ej skulle utgöra ett särskildt undervisningsämne; dess
grundläror skulle dock behandlas 1 timme i veckan — det
betecknas såsom nödvändigt; på skemat skulle denna timme
föras till det läroämne, med hvilket den filosofiska
propedev-tikens »innehåll» förbands. Man ansåg nu, att detta ämne i
allmänhet borde vara modersmålet. Så fick modersmålet 1856 i
allmänhet tre timmar i veckan i st. f. tvä. Filosofien var här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
