Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Bergqvist, B. J:n, Några ord om läroplanen för kristendomsundervisningen i de allmänna läroverkens fyra högsta klasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44^ Några ord om läroplanen för kristendomsundervisningen.
åt nu antydda håll, utan åt ett annat, torde emellertid den
nuvarande läroplanen i icke ringa grad ha förskyllat. Och den
har gjort detta företrädesvis därigenom, att den för
undervisningen i den systematiska teologien upptager endast troslärans
hufvudsanningar, utan att därjämte uttryckligen omnämna den
kristliga sedeläran. Orsaken till denna ensidighet torde
kanhända icke utan skäl vara att söka i följande omständigheter.
Den kristliga sedeläran är såsom själfständig teologisk vetenskap
af tämligen sent datum. Vid förra tiders framställning af den
systematiska teologien plägade man merendels behandla
dogmatik och etik tillsamman. Först senare har en mera
genomförd distinktion mellan dessa discipliner framträdt. I de äldre
skolordningarna föreskrifves för gymnasierna undervisning i
teologi och t. ex. i anvisningar och råd, bifogade
uppfostrings-komiténs underdåniga förslag till skollag af år 1817, betonas
särskildt vikten af att teologie lektorn framställer äfven den s.
k. theologia moralis. Under det att man sålunda i de
dogmatiska läroböckerna inrymde en plats äfven åt sedelärans
hufvudsanningar, vande man sig att i fråga om skolundervisningen
i uttrycket teologisk dogmatik se en generell beteckning för både
egentlig dogmatik och etik. I skolstadgan af år 1856
föreskrifves sålunda endast en kurs i den teologiska dogmatiken.
I 1859 års stadga möter för första gången uttrycket troslära.
Af komiterades betänkande framgår ej tydligt orsaken till den
nya beteckningen. Ej osannolikt synes det emellertid, att man
därmed velat beteckna detsamma, som genom den gamla
beteckningen teologi angafs. 1878 års stadga upptog utan
motivering samma uttryck. Sannolikt har man därmed icke velat
angifva någon uteslutning af sedeläran. Därom är emellertid
ingenting särskildt nämndt. Då man å andra sidan inom den
teologiska vetenskapen vant sig vid en allt bestämdare åtskillnad
emellan begreppen troslära såsom en beteckning för dogmatiken
och sedelära såsom uttryck för etiken, har man emellertid i den
nu gällande läroplanens ensidiga tal om trosläran trott sig se
en antydan om sedelärans uteslutande från den högre
skolundervisningen. Sålunda har det blifvit en ingalunda sällsynt sed,
att, då man vid undervisningen användt t. ex. Norbecks lärobok
i »teologien», man gått förbi det enda kapitel däri, som är af
rent etiskt innehåll (kap. 10 om det kristliga lifvet), såsom icke
tillhörande trosläran i egentlig mening. Ja, man har gått ännu
längre. »Icke utan föranledande af gällande läroverks stadga»
har utgifvaren (C. L. Wåhlin) af sista upplagan utaf nyssnämnda
teologiska lärobok uteslutit ur läroboken hela det berörda kapitlet
och därtill ock ändrat bokens titel från lärobok i teologien till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
