Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Bergqvist, B. J:n, Några ord om läroplanen för kristendomsundervisningen i de allmänna läroverkens fyra högsta klasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om läroplanen för kristendomsundervisningen. 451
en lärare med blick för den utomordentliga vikt, som ligger
däri, att dogmatiken ej nedsjunker till ett kort och torrt
dogmatiskt schema, ser för sig den knappt tillmätta tiden och
tillföljd däraf oroas af farhågor, att han under densamma ej
skall kunna medhinna att på tillbörligt sätt behandla trosläran,
han finner sig nödsakad att redan under den föregående
kyrko-historiska undervisningen gifva framställningen af det kyrkliga
Zrtwbegreppets utveckling brorslotten af uppmärksamhet och
därmed ock kommer att behandla kyrkohistorien företrädesvis
såsom dogmhistoria. Och detta så mycket mera, som, då
läroplanen icke uttryckligen föreskrifver något meddelande af
sedelärans grunddrag, han möjligen icke finner särskild anledning
att ’vid den kyrkohistoristoriska undervisningen lägga särjjdld
vikt vid skildringen af det kyrkliga lifvet såsom bakgrund för
sedelärans grundsanningar. Behandlar åter läraren kyrkohistorien
på det af kommitterade företrädesvis åsyftade sättet, så skall det
åter kunna hända, att den knappa tiden förleder honom till att
låta den forcerade undervisningen i dogmatik gå ut på ett blott
inöfvande af definitioner och termer utan konkret lif eller inre
realitet.
Äfven den omständigheten, att kommitterade föreslagit
antropologiens uteslutning från skolans undervisningsämnen, torde
vara ägnad att fästa uppmärksamheten vid vikten däraf, att
lärjungen vid kristendomsundervisningen icke hålles helt utanför
bekantskapen med de etiska grundbegreppen.
Förutom det sagda torde emot det framlagda förslaget böra
anmärkas, att det icke synes välbetänkt att hålla studiet af
kyrkohistorien och dogmatiken åtskildt fullt så länge, som
blifvit föreslaget. Förhållandet är nämligen det, att ett studium
af åtskilliga delar af kyrkohistorien, såsom af reformationstiden
med dess lärostrider, af sekterna m. m. icke låter sig företaga
på ett fruktbringande sätt, med mindre en mera ingående och
sammanhängande bekantskap med åtskilliga af troslärans punkter
redan förefinnes eller samtidigt förvärfvas.
III.
Hvilka förändringar böra alltså vidtagas uti det nu
föreliggande förslaget till ordnande af den högre
kristendoms-undervisningen vid de allmänna läroverken i Svaret torde i
det stora hela framgå af hvad i det föregående blifvit sagdt.
1. Det första önskemålet är, att kristendomsundervisningen
får behålla bädd sina timmar i näst högsta klassen. Först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
