Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
fullt ingripande skickelser i deras yttre och inre lif blifva bragte
på bättre tankar och begynna att på lifserfarenhetens väg lara
känna och rätt uppskatta kristendomens verkliga art och
välsignelse. Det lär nog ej kunna bestridas, att en af de djupaste
och vanligaste orsakerna till sagda förhållande är just den, att
desse våra unge män, desse blifvande målsmän och sakförare
för vår allmänna nationela odling, vid den otillfredsställande
religionsundervisning, som läroverket meddelat dem, hafva under
det bildbaraste skedet af sitt ungdomslif erhållit torftiga och
tråkiga intryck af kristendomen och sålunda redan under
skolåren intagits af fördom och motvilja mot en religionslära och
en världsåskådning, som de egentligen aldrig fått lära känna i
dess liffulla skönhet och hjärtat tilltalande gestalt. Ett
ynglingasinne, som på detta vis uttröttats genom en under åratal
fortsatt torftig, ytlig och motbjudande religionsundervisning —
hvilken tillgänglig och tillredd jordmån skall det icke vara för ail
denna religiösa indifferentism och afvoghet samt för alla dessa
skenbart så skarpsinniga gensägelse|- och angrepp mot bibel,
kristendom och kyrka, hvilka därute i det allmänna lifvet både
muntligen och i tryck, offentligen och enskildt, möta den unge
från alla håll! Huru nedbrytande och ödeläggande verkan måste
då ej bristen på gedigen och liffull skolundervisning i religion
medföra för vårt folk, vår kyrka, ja hela vårt samhällslif och
vår kultur!
Med det nu sagda hafva vi ingalunda velat rigta en
personlig anklagelse emot våra kristendomslärare. Flere bland dem
ega ju förvisso både teoretiskt och personligen de erforderliga
förutsättningarne för utöfvandet af en framgångsrik och välsignad
verksamhet såsom ungdomens religionslärare. Och hvad de
öfriga beträffar, sakna de nog icke aktning för kristendomen,
känna äfven mer eller mindre, hvilka kraf just kristendomsämnet
ställer på dem ; också finner man hos dem icke sällan
aktnings-värdt bemödande att bereda sig för religionsstunderna så godt
som de förstå och förmå. Att religionsundervisningen detta
oaktadt, ändå mestadels är bristfällig, torde i de flesta fall i
själfva verket bero icke på bristande vilja, utan på bristande
förmåga hos de undervisande. De sakna för egen del
sammanhängande och klar fackkunskap i det läroämne, hvari de äro
satte att undervisa, och sakna praktisk-kateketisk utbildning, ja
äfven den nödiga kännedomen om den litteratur, de skulle
behöfva för att förbereda sig för lärotimmarne. När de sökte och
erhöllo den läraresyssla, de innehafva, befanns kristendomsämnet
vara sammanslaget med ett eller två andra ämnen, i hvilka de
antagligen ega grundliga insikter och god undervisningsförmåga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
