Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 2 Några ord i anledning af skollagskommittéens senaste förslag till
genketspröinmg saken gäller, torde man kunna få antaga, att
det för censorer och lärare skulle i och för den blifvande
mo-genhetsförklaringen vara af största vikt, att mest tid ägnas åt
lärjungarnes pröfning i de ämnen, hvilka äro af beskaffenhet att
företrädesvis ådagalägga den förvärfvade mogenheten eller med
andra ord att utröna, i huru hög grad lärjungen förvärfvat sig
medborgerlig bildning samt grundlagt de vetenskapliga insikter,
hvilka vid högre bildningsanstalter skola vidare utbildas. Då nu de
allmänna läroverken icke blott genom att bland sina läroämnen
upptaga kristendomen utan äfven genom hvarjehanda andra
anordningar och föreskrifter bekänna sig såsom kristna
institutioner och följaktligen icke kunna tänka sig en fulländad
medborgerlig bildning utan en kristlig världsåskådning; då vidare få
saker torde vara mera ägnade att ådagalägga förmåga af
mognad eftertanke än den föreställning om och uppfattning af det
mänskliga lifvet med dess högsta sanningar, som en person
kunnat förvärfva sig, torde man, hälst man besinnar, att logik
och psykologi föreslagits skola utgå från läroverken, svårligen
kunna bestrida, att förhöret i kristendom i den muntliga
pröfningen icke blott lika väl som förhöret i öfriga läroämnen, utan
törhända än bättre är ägnadt att utröna och ådagalägga
förvärfvad mogenhet. Härvid måste dock uttryckligen anmärkas
att, för att kristendomsförhöret skall kunna få denna betydelse
i den muntliga examen, tvänne saker måste iakttagas: i) att
kristendomsundervisningen vid de allmänna läroverken verkligen
bedrifves på det sätt, som kommitterade i sitt förslag till
undervisningsplan föreslagit, d. v. s, med afseende fäst därpå, att
samma undervisning ej blott inskränkes till ett inlärande
uteslutande af teologiska dogmer och historiska fakta — hvilka,
lika väl som andra minnessaker, kunna på mekanisk väg
inhämtas för att tämligen snart förgätas — utan ställes i den
lifligaste rapport till lärjungarnes hjärtan och lif; 2) att herrar
censorer alltjämt göra allvar af att icke inskränka sig till sådana
uppgifter, som endast förutsätta inhämtandet af en större eller
mindre mängd minnessaker, utan verkligen lägga sig vinn om
att till behandling framställa sådana spörsmål, hvilka äro ägnade
att ådagalägga, i hvad mån lärjungen tillägnat sig något af
kristlig lifsåskådning.
Hvad vidare beträffar förslaget, att underbetyg i kristendom
icke må utgöra hinder för examens godkännande äfven i det
fall, da examinanden icke mäktat förvärfva sig mera än
godkända kunskaper i något eller några af de öfriga ämnena, så
är ju det förnämsta skälet till denna anordning att söka däri,
att någon lindring och valfrihet skulle beredas lärjungarne, där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
