- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettionde årgången. 1894 /
212

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 o8 Om grunderna för omarbetningen af Schottes

ansett mig berättigad att, ehuru med reservation, omtala denna
uppfattning vid omnämnandet af de nämda heroerna, hvilkas
namn böra finnas i läroboken.

Namnet akeer har på grund af dess förekomst hos
Homerus och senare användning måst få plats i boken. Med afseende
på dess förklaring har jag efter åtskillig tvekan anslutit mig till
Busolt (Griechische Geschichte), ehuru äfven hans hypotes lider
af vanskligheter (jfr Meyer).

Såsom bekant har på senaste tid försök gjorts att till sagans
område förevisa hela den doriska vandringen (t. ex. af Beloch
Griechische Geschichte) men sådana auktoriteter som Wilamowitz,
Meyer, Busolt hafva, — enligt min mening på goda grunder
—-ej godkänt denna åsigt, och jag har därför icke ansett mig
behöfva taga hänsyn till den samma, ty om också en lärobok ej
bör utgifva såsom visst hvad som är verkligt tvifvelaktigt, så har
den dock ingen skyldighet att genast upptaga hvarje uppdykande
förslagsmening. Af samma orsak har jag ej gifvit någon plats
åt Belochs påstående, att fenicierna ej skulle börjat sina
handelsresor på Grekland under den mycenska perioden utan först
framemot 8:de århundradet. Däremot synes mig så pass vigtiga
skäl hafva anförts mot den gamla åsigten om den doriska
vandringen såsom orsak till hela den eolisk-ioniska kolonisationen
i Mindre Asien att jag ansett mig böra lemna denna fråga
öppen (sid. 27).

Ehuru Meyers åsikt (Forsch.) att namnen eoler och ioner
först uppkommit i Mindre Asien, synes i hög grad beaktansvärd,
torde det dock vara för tidigt att upptaga den i en skolbok.
Därför och då dessa stammar, om också ej deras namn, fore
den asiatiska kolonisationen funnos i Grekland och kolonierna
i Mindre Asien sålunda i alla fall voro aflägg från dem, har
jag ansett lämpligast att redogöra för stamindelningen vid
behandlingen af det egentliga Greklands historia. Sedan (9.
Müllers tid har antagandet af en dorisk och en ionisk
stamkaraktär spelat en stor roll i den grekiska historieskrifningen. Nyare
historici hafva emellertid häri sett en konstruktion och t. ex.
påpekat, att man hos de icke-spartanska dorerna i allmänhet
ej återfinner mycket af denna s. k. doriska karakter. Då det
verkligen synes mig ådagalagdt, att talet om denna allmänna
stamolikhet åtminstone innebär mycken öfverdrift, har jag uteslutit
den jämförelse mellan dorer och ioner, hvilken i de äldre
upplagorna stod som inledning till Atens historia. Motsatsen mellan
spartaner och atenare torde tillräckligt framgå af deras historia.

Dispositionen af den äldre grekiska historien erbjuder vissa
svårigheter. Att en mycensk period särskildt omtalats, är en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:36:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1894/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free