Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 20 Lektor N. Höjers skolgeografiska funderingar.
wird ihm möglich sein Fach zu beherrschen und aus der Fülle
täglich neu sich ergebender Thatsachen die auszuwählen, welche
in den Rahmen der von ihm unterrichteten Entwicklungsstufe
seines Faches passen, er soll ja nicht den beschränkten
Wis-sensumfang einer früheren Zeit vortragen, sondern den
gegenwärtigen im Sinne einer älteren systematischen Auffassung behandeln».
Utan att fästa afseende vid Krit:s öfriga mot oss gjorda
angrepp, vilja vi här endast hålla oss till granskningen af de i
70 punkter sammanfattade anmärkningar, som Krit. framställt
mot vår uppfattning af oriktigheterna i Prof. E. Carlsons
Skolgeografi.
i. Fichtelgebirge ingen »bergknut».
Herr Kritikern följer påtagligen icke med hvarken särskildt
den geografiska terminologiens eller i allmänhet skolgeografiens
utveckling; derför har han icke den ringaste aning om att den
af de tyska geograferna ofta behandlade frågan om det oriktiga,
traditionella betecknandet af Fichtelgebirge som »Gebirgsknoten»
— svenska »bergknut» — redan för flera år sedan är utagerad.
Det anses för närvarande i Tyskland som en »Erbsünde» att
definiera detta berg som en bergknut.
Vi vilja härvid från början påminna om, att
»Gebirgs-knoten» i geografiskt hänseende är någonting helt annat än
»Knotenpunkt». Så kan man med skäl säga: »Fichtelgebirge, ein
Knotenpunkt im Gebirgsbau von Mitteleuropa» (Geograph.
Handbuch zur dritten Auflage von Andrees Handatlas, p. 78. 1893).
Om »Gebirgsknoten» se A. Supan, Grundzüge der Physischen
Erdkunde, p. 304. 1884. S. Günther, Lehrbuch der Geophysik
II, p. 524. 1885. 5. Günther, Lehrbuch der Physikalischen
Geographie, p. 440. 1.891. Jfr H. Credner, Elemente der
Geologie, p. 18. 1878.
Alla undertecknad bekanta nyare författare af geografiska
läroböcker hafva numera afstått från »bergknuten». W. Pütz,
Lehrbuch der vergleichenden Erdkunde, p. 198. 1888: »Das
Fichtelgebirge ist eine isolierte Gruppe . . . ein
Hauptquellknoten, welcher vier Flüsse . . . nach vier verschiedenen Gegenden
aussendet». Denna läroboks i5:de upplaga har, p 199, tillagt:
»Es treffen hier die Wasserscheiden von Rhein, Donau und
Elbe zusammen». A. Grüllich, Zur Geographie Deutschlands,
p. ii33. 1893: »Ein Gebirgsknoten ist das Fichtelgebirge
nicht. ... Es reichen zwar die Linien mehrerer ansehnlicher
Gebirge nahe hinan, es liegen aber zwischen ihnen und dem
Fichtelgebirge Plateauflächen, von welchen rings umgeben es sich
in isolirter Lage befindet». (Efter Kutzen, Das deutsche Land).
Nordisk Familjeboks skildring af Fichtelgebirge än bra : . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
