- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettionde årgången. 1894 /
229

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 20 Lektor N. Höjers skolgeografiska funderingar.

Att som Prof. C. räkna Kanariöarna till Spaniens kolonier
eller biländer, d. v. s. »ultramar», är alldeles oriktigt, då de
officielt anses utgöra en integrerande del af moderlandet och
deras befolkningssiffra ingår i det europeiska »Spaniens.

ii. Södra Spanien och riket Granada.

Att identifiera riket Granada med Södra Spanien (enl. Prof
C:s definition), är, såsom vi påvisat, ett historiskt-geografiskt fel
af synnerligen svår beskaffenhet. Krit. söker dock försvara detta
oförsvarliga misstag med : »Att Granada göres liktydigt med Södra
Spanien beror sålunda på att det är det enda moriska rike efter
kalifatets delning, som lärjungarna få någon kännedom om>..
Detta skall påtagligen vara ett exempel på, huru man enligt
Krit:s mening bör »generalisera».

Men hvad tänka väl i allmänhet vårt lands pedagoger om
ett dylikt försök att, i föregifvet pedagogiskt intresse, »per fas
et nefas» göra en notorisk oriktighet till sanning.

12. Gibraltars hamn.

Vi hafva sagt, att Prof. C:s uttalande om Gibraltars
»utmärkta hamn» var helt och hållet oberättigadt, och att vi för
vår del ansågo G. icke hafva någon hamn alis. Vi stödja detta
vårt uttalande p& \ Seehäfen des Weltverkehrs, I, p. 484:
»Gibraltar . . . geniesst nicht das Glück, einen eigentlichen Hafen zu
besitzen, und es ist fast zu wundern, wie der nicht unbedeutende
Geschäftsverkehr auf der Rhede bewältigt werden kann, da gar
keine Einrichtungen bestehen, die denselben erleichtern können»;
... »Grosse Tiefe, unguter Ankergrund lassen es kaum zu, die
Bai als eine besonders gesicherte zu bezeichnen, und nur der
Umstand, dass der 4Y2 km. lange Felsen von Gibraltar wie ein
schützender Arm ihren östlichen Abschluss bildet und die Macht
der vorherrschend östlichen Stürme, insbesondere aber die des
hohen Seeganges bricht, sichert der Rhede von Gibraltar den
Vorzug vor allen anderen Punkten der Bai». (leke ens bugten anses
vara särskildt lämplig som hamn.) Mediterranean Pilot I. 1,
p. 43. 1885 (corrected to 14 May 1891): Gibraltar-bugten
beskrifves såsom allt annat än säker; det talas om farliga »squalls»,
som vid O. vind uppstå under Gibraltar-klippan; delvis dålig
ankar-grund; om vintern ofta förekommande skeppsbrott, särskildt vid
S. W. vind. Intet omnämnande af någon hamn! Reise der
Fregatte Novara I, p. 27: Dålig ankargrund, redden osäker vid O
stormar, äfvensom i allmänhet under sensommaren och hösten.
E. Réclus. Géographie Universelle I. p. 763 ff.: »L’importance
maritime de Gibraltar . . . serait bien supérieure, si le port n’était

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:36:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1894/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free