Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 20 Lektor N. Höjers skolgeografiska funderingar.
oroliga främlingarne. Denna anordning gaf emellertid upphof
till ändlösa konflikter, och det af de kaukasiska bergsborna i
Turkiska Asien förorsakade röfvareväsendet nådde snart en för
civiliserade nationers uppfattning fast otrolig höjd. Med rätta
hafva Tscherkesserna (gemensam benämning för alla invandrade
Kaukasus-stammar) ständigt betraktats som ett plågoris för den
bofasta befolkningen i Turkiets asiatiska besittningar i allmänhet
och särskildt för de kristna Armenierna. Med anledning häraf
begärde också de europeiska magterna 1878, att Porten för
framtiden skulle garantera Armeniernas säkerhet- Här möter oss den
aldrig hvilande s. k. »armeniska frågan», hvilken —af hvad
anledning kan man lätt förstå — »magterna» upphöjt till ett
diplomatiskt spörsmål af första rang.
Vid studerandet af Berlin-traktatens ryktbara § 61 skulle
Krit. påtagligen hafva behöft kommentarier. Krit. visar
nämligen genom sina »underliga» reflexioner, att han är helt och
hållet okunnig om, att Armenierna icke blott finnas i Armenien,
och att traktaten framför allt gälde Armenierna och ingalunda
särskildt landet Armenien. Armenierna lefva ju, som bekant,
bland annat spridda öfver hela Turkiska Asien — 100,000 i
Mesopotamien, 200,000 i Cilicien, 500,000 i det öfriga
Ana-tolien o. s. v. Så är ock förhållandet med Kurdernas
nomadiserande röfvarehorder, hvilkas tält påträffas »från Bagdad till
Konstantinopel». Det är ju på detta sätt Armenierna komma
att sammanträffa med Tscherkesserna; i Cilicien t. ex. bo utom
50,000 Kurder en stor del af de 80,000 Tscherkesser, som
utvandrade omedelbart efter sista rysk-turkiska kriget. Redan i860
hade 20,000 af dessa senare kommit till detta landskap.
Hvad särskildt Armenien beträffar, så visar hvarken
Ger-lands karta (1889) i Berghaus’ Physikalischer Atlas N:o 68,
eller kartan »Population de l’Arménie Turque» i E. Reclus IX,
p. 345, Tscherkesser i detta land. (Dessa torde alltså der
utgöra ett försvinnande fåtal). Härmed öfverensstämmer citatet
Schur tz,p. 357 (i sanning ett märkvärdigt sätt Krit. använder för
att citerai): »Gegenwärtig ist der grösste Teil der Tscherkessen
(etwa 400,000) in die Türkei ausgewandert und namentlich in
Kleinasien und Syrien angesiedelt». Detta häntyder på något helt
annat än Tscherkessers förekomst i Armenien. Se vidare Sievers,
Asien p. 556, p. 362 etc. Den af Krit. anförda artikeln i
Revue des Deux Mondes 1866 I talar icke alls om några
Tscher-kess-kolonier i Armenien. Funnos 1866 Tscherkesser
provisoriskt »kantonerade» i närheten af Erzerum (p. 56), så bevisar detta
väl ingenting angående detta folks förekomst i dessa trakter för
närvarande eller 1878.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
