Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 20 Lektor N. Höjers skolgeografiska funderingar.
Dubois, Géographie Economique, p. 73. 1889: »Le commerce
de la Transcaucasie a pris des proportions énormes dans ces
dernières années, grâce au développement de l’agriculture, à la
découverte des mines de pétrole et surtout à la substitution du
port excellent de Batoum à la råde dangereuse de Poti». — ».. .la
voie commerciale du pays, de beaucoup la plus importante, est
celle qui unit la Caspienne à la mer Noire et que suit aujourd’hui
le chemin de fer de Batoum à Bakou par Tiflis».
Svårt är att förstå, hvartill Krit. menar att hans uttryck:
»Tiflis-Poti är ju den kortaste vägen» skall kunna användas.
28. Usbekerna.
»Usbekerna kunna icke rätteligen skildras som nomader»
o. s. v. hafva vi sagt och anfört detta såsom ett allbekant faktum.
Det visar sig strax, att Krit. alldeles missuppfattat Löffler,
p. 431 och p. 482. Detsamma gäller citatet från Sc hurt s, p.
295 och Peterm. Mitt. 1892. (Dessa öfverensstämma ju med
oss). Hade Krit. tagit kännedom om de vanliga ethnografiska
läroböckerna af Ratzel, Muller, Peschel. Hellwald m. fl., så
hade han säkerligen icke yttrat sig i denna fråga. Jfr vidare
E. Reclus VI, He lkv a Id, Central-Asien 1880. Sievers, Asien,
p. 427 : »Während die Kirgisen fast reine Nomaden, die
Usbeken fast auschliesslich Ackerbauer sind, führen die Turkmanen...
ein Zwitterleben, indem sie teils Ackerbau, teils Viezucht treiben».
29. Malabar-kusten.
Vi drista oss att uppmana Krit. att i denna fråga 1) se
på en skolkarta, hvilken som helst ; 2) läsa Guthe-Wagners tyska
(I, p. 414) rätt innantill och 3) derpå tiga och samtycka. Krit:s
kostliga reflexion : »Hvaraf Malabarhill och Malabarpoint vid
Bombay ?» kan besvaras med en annan fråga : Hvaraf t. ex.
namnen Höglands park och Danmarks kyrka ?
30. "Negritos."
Frågan om de s. k. Negritos är ännu oafgjord. Olika
författare följa olika system. »Quot capita, tot sententiæ !» Derför
anse vi det djerft, att i en lärobok yttra sig bestämdt om en
dylik, sväfvande fråga. Litteratur : E. Reclus (XIV, p. 631,
p. 537, p. 54) och Gerland (Berghaus’ Physikalischer Atlas
N:o 69) inskränka Negritos till Philippinerna ; Peschel anser
Negritos-namnet tvetydigt. Gu t he- Wagner och Schurtz
sammanställa Negritos och Papuas. Müller och Löffler intaga en
tvekande hållning. Sievers, Asien, p. 381 visar de nyare
forskningarnas från det föregående betydligt afvikande resultat och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
