Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undervisningen i modersmålet.
329
II.
Vi kunna indela talöfningarna — ordet taget i vidsträckt
betydelse -— i två hufvudslag: de lägre eller rent reproduktiv a
samt de högre eller egentliga. Det senare hufvudslaget indela
vi åter i dem, som afse de högre re produktiva, samt dem, som
hafva till mål de i egentlig och inskränkt mening produktiva
uppgifterna. Af dessa fästa vi hufvudsaklig uppmärksamhet vid de
högre reproduktiva. Ty hvad de lägre beträffar, äro de dels
endast i oegentlig mening talöfningar och bära med mera skäl
namnet läsöfningar y dels är deras värde, om ej till fullo, dock vida mer
insedt än de högre uppgifternas, hvarför de ock i allmänhet torde
mindre försummas. Hvad åter angå de högsta eller egentligt
produktiva uppgifterna, så erbjuda de på den låga ståndpunkt,
hvarpå undervisningen i modersmålet befinner sig, ännu så stora
svårigheter, att de tillsvidare i viss mån torde böra betraktas
som en framtidsfråga. Det är på de högre reproduktiva
uppgifterna, som talöfningarna hufvudsakligen böra koncentrera sig,
alldenstund undervisningen i modersmålet redan nu eger
tillräckliga resurser, om man blott vill tillvarataga desamma, för
ett framgångsrikt bedrifvande af dylika öfningar.
Först dock några ord i förbigående om de lägre eller rent
reproduktiva uppgifterna d. v. s. välläsnings- och
deklamations-öfningarna i obunden och bunden form. Dessa öfningars stora
betydelse har i fjolårets »Verdandi» med rätta blifvit kraftigt be-
-tonad i ett par uppsatser (i den förra af dem dock i väl
ensidigt estetiskt-artistiskt syfte), där välläsningen nästan framställes
som ett centralt ämne af grundläggande art för ali
skolundervisning, och detta visserligen icke utan skäl. Välläsningen, som
ej blott har det estetiska målet att vara en öronfägnad, är
visserligen den osjälfständigaste formen af språkets användning som
uttrycksmedel för tanken, i ty att den läsande ju är bunden af
de konturer, som textorden uppdraga för densamma, men å
andra sidan framträder den läsandes fria individualitet i den känsla,
som får sitt uttryck i betoningen (gesten, minspelet?) och som
skall sätta det konkreta lifvets färg på de mer eller mindre
abstrakta föreställningar, som genom texten äro gifna. Sålunda
fattad, såsom konsten att på ett lefvande, individuelt sätt göra
en text fullt fattlig, har välläsningen sin stora betydelse och kan
inom modersmålsundervisningen intaga en själfständig plats. Det
högsta mål, till hvilket man sträfvar vid alla öfningar i
välläsning, är ju uttryckets naturlighet, så att intrycket af ^läsning
nr bok» så mycket som möjligt försvinner. Därmed hafva vi
ock välläsningens betydelse som talöfning angifven. Som för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
