Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
/
Talöfningar och deras betydelse vid
sidan i viss mån kunna öfvas vida längre ner i skolan än man
till en början skulle vara böjd att tro. Hvad hindrar, att en
gosse i 4:de eller 5*.te klassen, likaväl som han i en uppsats
skildrar sina intryck från en resa, ett museibesök etc., i stället
gör det i ett litet muntligt föredrag, som väl då ingalunda kan
få namnet af endast en reproduktion. Ja t. o. m. de naiva
öfningar i talarekonsten, som förekomma i första klassen, torde
understundom hos mera fantasibegåfvade barn lika mycket bära
den produktiva som den reproduktiva prägeln.
Om metoden vid dessa fria föredrag kunna vi yttra oss
kort. Af skäl, som vi nyss anfört, undandraga de sig just i
hufvudsak en metodisk och äfven i viss mån en kritisk
behandling. Lärjungen tillhålles att så noggrant som möjligt studera
ämnet för sitt föredrag, därpå utarbeta en plan för detsamma
samt — hålla föredraget. Att skriftligen på förhand fullständigt
utarbeta detta är ej att tillråda, om ock exempel kunna påvisas,
att äfven med denna metod framstående talare kunnat utbilda
sig. Faran vid ett sådant tillvägagående ligger däri, att talet
lätt mister sitt naturliga lif, hvarjämte metoden på längden torde
ställa sig något besvärlig och särskildt verka hämmande i stället
för befrämjande, då steget skall tagas till de högsta och
svåraste af talöfningarna eller diskussionsöfningarna, där den
impro-visatoriska förmågan är alldeles oundgänglig och af inga
konstgrepp kan ersättas. Bäst sålunda att beträffande det språkliga
uttrycket i det fria föredraget lita på stundens ingifvelse. Går
det nu bra, så blir lärarens beröm mer eller mindre öfverflödigt;
går det däremot illa, så har läraren däremot en synnerligen
viktig uppgift och därtill en, som är för honom så mycket
behagligare, som den är af utprägladt human karaktär. Det är nu
framför allt af nöden att hafva till hands ett tröstens ord för
den, som misslyckats, helst ett godt, godmodigt skämt; man kan
tala om Demosthenes och de stenar, han bar i munnen o. s. v.
Skulle man äfven tro sig märka, att misslyckandet beror på
bristande förberedelse, torde kanske i alla fall vara bäst att ej
så mycket låtsa om det. Man måste föregå klassen i en
humanitet, som i detta fall bör vara exceptionell, därför att det
här är fråga om en sak, som ofta är svår, alltid svårberäknelig
och dessutom är af så rent personlig och därför ömtålig
karaktär. »Bättre lycka nästa gång» torde vara den bästa och enda
kritik, som bör drabba misslyckade talare i skolan. Är
däremot föredraget på det hela lyckadt, kan kritiken, hvari äfven
lärjungarne böra deltaga, blifva i samma mån strängare, som
det kritiserade föredraget visar sig kunna bestå en sådan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
