Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteraturläsningen i skolans högre klasser. 360
ej allmänt fortsätta och utvidga dem vid dispositionslärans
genomgående.
Alla lärare i skolan hafva visserligen att betrakta det såsom
en af sina viktigaste uppgifter att öfva lärjungarne i en vårdad
muntlig framställning. Men alldeles speciellt åligger detta
läraren i modersmålet. Den föreslagna metoden skulle gifva
läraren rikt tillfälle till långfrågor, till frågor hvilkas besvarande
kräfver skarp reflexion och noggrann formulering. När
lärjungen genom sitt förberedande arbete delvis förstår det lästa och
minns något deraf, har han nämligen förutsättningarne för att
derom kunna yttra sig i ett längre sammanhang, och det torde
ej vära så svårt att genom försiktiga invändningar och
understödjande frågor locka honom till ett resonnerande, i hvilket han
verkligen tänker egna tankar och sjelf kläder dem i lämplig form.
Sådana öfningar i muntlig framställning torde vara mer värda
än ett omsägande och på sin höjd ett omformulerande af den
litteraturhistoriska lärobokens fraser och de enkla resonnementer,.
som äro möjliga på basen af en sakkännedom vunnen genom
blott en genomläsning i skolan, hvilken dertill varit starkt
sönderdelad. Vill man utvidga talöfningarne till ordnade
diskussioner, så har man här ett område, der både respondent och
opponent äro hemmastadda och kunna hafva olika meningar,
för hvilka de också sjelfva kunna finna och angifva konkreta
grunder. Det torde vara ganska svårt att uppvisa
diskussionsämnen, som bättre lämpa sig för skolans lärjungar än de, som
kunna hemtas från detta område, förutsatt att hela klassen
verkligen studerat det litteraturalster, som är i fråga. Vill man låta
lärjungarne öfva sig i muntlig framställning genom att hålla fria
föredrag, kan man här få ämnen, som dels äro sådana att
lärjungen kan sjelf utarbeta sina tankar, ej blott kompilera ur
någon historisk eller litteraturhistorisk framställning, dels ock äro
så bekanta för klassen i sin helhet, att en granskning af
föredraget från lärjungarnes sida torde kunna blifva både möjlig och
fruktbärande.
Välläsning är också ett mål för litteraturläsningen i de
högre klasserna. Äfven ur denna synpunkt skulle den föreslagna
reformen vara gagnande. Förberedelsen skall naturligtvis sätta
lärjungen i stånd att bättre läsa hvad han väl känner och
förstår. Man kan dessutom vid tillfälle uppmana lärjungarne att
bereda sig på uppläsningen af någon intressantare del.
Naturligtvis skulle man väl aldrig, såsom nu torde vara vanligt, läsa
upp allt, utan endast det som vore särskildt anslående eller ur
någon synpunkt betydelsefullt. Detta skulle säkerligen också i
samma mån framstå äfven för lärjungarne såsom fordrande en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
