Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 368
Litteraturanmälan.
Men — kan ju invändas — priset är satt i förhållande till
sidornas antal och detta antal är erforderligt. Det är just, hvad
det icke synes vara. Jämförd med del I, hvilken på 284 sidor
text omfattar öfver tvåhundra år, ger denna andra del med sina
240 sidor om skedet 1715—89 intryck af en obehöflig
vidlyftighet.
Helt visst skulle mången sida kunnat insparas, om
framställningen ej hållits så bred, så rik på bilder och klingande
uttryck. Det behöfver ej betonas, hvilken fara det ligger i en
dylik lektyr för våra unga kriaskrifvare med deras benägenhet
för fraser !
Man kan ju alltid vara af olika tanke om större eller
mindre vikt hos upptagna fakta och hos utelämnade. Det förefaller
dock ref., som det skulle föga betydt, om en och annan detalj
hade uteslutits. Hr Carlgren säger själf (s. 239), att det »skulle
vara till föga gagn för detta arbetes ändamål» att uppräkna
Turkiets furstar efter Soliman den präktige och fram till 1789; och
ändå anföras ej mindre än nio, säger nio. Det är underligt
att få data för en Bayle’s, en Quesnay’s lifstid, för en Birons
och en Custines afrättning, men ej för Montesquieus, Voltaires
och Rousseaus födelse och död.
Hufvudfelet synes dock ligga i något annat. Här liksom
i föregående del erhålla vi under det »Öfvergångstidehvarf»
betecknade andra tidehvarfvet (1715—89) först en »allmän
politisk öfverblick» och sedan de särskilda ländernas historia under
^perioden. Detta kan hafva den följden, att man gör sig
skyldig till omsägningar, ja skenbara motsägelser, eller till ett
fördelande af hvad som organiskt sammanhänger. Förra gången
lyckades förf. rätt väl att undgå både Scylla och Charybdis (jfr
spanska successionskriget!), men nu törnar han, med förlof sagdt,
än mot den ena, än mot den andra klippan. — Innan ref.
fortsätter, vill han bedja läsaren om benäget öfverseende med
en oundgänglig långrandighet ; ett sådant påstående som det
nyss framförda är det ju en skyldighet att motivera genom
några hänvisningar
Å sid. 65 träffa vi följande fras: »madame G., hvars salong
var en af tidehvarfvets intellektuella stormakter»; å sid. 192
läses om samma salong ungefär samma sak — och ändå har den
inskärpts redan på sid. 61! — Att Maria Teresia var blott 23
år vid faderns död, får man veta likaledes på ej mindre än tre
ställen.
Sid. 17 (jfr s. 87) säger förf., att Frankrike »såg sin flotta
hart när tillintetgjord» genom slaget vid Cap Finisterre; sid. 160
heter det däremot: »några den engelska flottans framgångar mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
