Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om skolundervisningen i »biblisk historia». 5 7 1
om vi i vår skolundervisning t. ex. i den s. k. »bibliska historien»
hafva en framställning af Israels historia såsom en
frälsningshistoria. Jag kan icke säga ja, oc.h jag vågar ej säga nej. Denna
obestämdhet i mitt svar beror af följande omständigheter.
Den s. k. »bibliska historien», som läses i våra folkskolor,
i nattvardsundervisningen och i elementarläroverken borde
egentligen kallas »bibliska historier». Ty faktiskt är, att de icke
gifva oss någon sammanhängande (låt vara aldrig så kort)
framställning af Israels historia till kristendomens begynnelse. Stora,
ja de vigtigaste partierna äro alldeles öfverhoppade eller ytterst
lätt och flyktigt vidrörda t. ex. profeternas stora betydelse,
äfvensom den märkvärdiga efterexiliska tiden, i hvilken forskningen
mer och mer uppdagar, att Guds Ande här sväfvat öfver ett
djup, uppfyldt af tankar och ideer, i hvilka vi först på senare
tider fått förmågan att se under af Guds vishet, godhet och nåd.
Nu är det visserligen sant, att dessa »bibliska historier» få
ett visst sken af att vara »bibliska historien», emedan
berättelserna äro hemtade ur Bibeln efter den anordning de bibliska
böckerna hafva i vår kanon, och emedan denna anordning af
kanon, i sin helhet sedt, afspeglar de stora konturerna af Israels
historia. Detta sken blir ännu mera förvillande, då vissa
utgifvare af »bibliska historien» tagit detta sken för verklighet och
upp hjelp t det med mer eller mindre djupsinniga, helt och hållet
godtyckligt uttalade anvisningar att förstå qvintessensen af denna
»bibliska historias» frälsningshistoria. Vanligen sammanhänga dessa
små noter och upplysande anmärkningar med ofvan antydda
teologiska riktningar, hvilka trifvas på kyrkans utmärker, och som
aldrig hafva fått och helt visst aldrig skola få djupare fotfäste
inom kyrkan. Det oaktadt är betydelsen af dessa små noter och
anmärkningar ej att underskatta, ty det är i grunden dessa, som
i en del menniskors tänkande plötsligen stiga fram och med
ifrig stämma ropa till dem, som använda vetenskaplig metod i
forskningen af Israels historia : »veto, veto», eller med större
eftertryck : »anathema sit».
Dessa »bibliska historier» äro i sjelfva verket ingenting
annat än utdrag (mer eller mindre ordagranna) ur G. T., hvilka
skola belysa eller bättre och konkretare framställa kristna
tros-och sedeläror, liksom öfverhufvud G. T. af oss kristna bör, när
det gäller uppbyggelse, läsas och förstås i N. T:s ljus. Denna
synpunkt i användningen af »bibliska historien» påyrkade delvis
redan Augustinus († 430), och sedan undervisningen i »bibliska
historien» i medeltiden legat så godt som alldeles nere, begynte
Luther åter uppskatta densamma »allermeist umb der Kinder und
Einfeltigen willen, welche durch bildnis und gleichnis bewegt wer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
