Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 Några ord om Vergilius läsaiogen i lärov. öfre sjätte klass.
så den nästan uteslutande använda. Svårligen torde
emellertid något annat skäl härtill kunna uppletas än att den
är — den första. Ty från andra synpunkter är valet så
olämpligt som möjligt.
Först och främst är den ganska intresselös. Väl
må den som introduktion varit nödvändig för diktens
ekonomi i dess helhet och väl må den för en romersk läsare
haft sitt historiskt-patriotiska intresse, men det torde utan
allt för stor djärfhet kunna påstås, att om man undantager
en del af sångens början, särskildt Neptunusepisoden, och
en eller annan enstaka vers, dess poetiska halt är ganska
ringa. Och huru kunna begära, att en lärjunge, som
under ett års tid får till i lifs hvad Juno och Venus yttra,
hvad Aeneas, Achates, Ilioneus och Dido samtala om,
utan att han erhåller någon verklig föreställning om dessa
gudaväsen och personer, och utan att egentligen något
annat händer, än att Aeneas blir vinddrifven till Libyen
och gästvänligt mottagen af Dido, — huru kunna begära,
att han skall fatta något intresse för hvad han läser?
Icke ens beskrifningen af stormen och skeppsbrottet gör
något starkare intryck, ty den är för allmänt hållen
och. innehåller ingenting om mänskligt mod och mänsklig
kamp. Och Aeneas själf öfverlämnar sig åt omanlig
förtviflan. :
- Härmed är jag inne på en annan synpunkt, från
hvilken denna bok synes mindre lämplig som begynnande
Vergiliuslektyr. Frånsedt nämligen »hjältens» bristande
mod och hans kryperi för Dido efter räddningen (vv. 597
—610) har man just i de första verserna af boken att
sysselsätta sig med så föga tilltalande saker som »genus
in visum et rapti Granymedis honores» (v. 28) och Junos
sköna nymf som lockbete åt Aeolus (vv. 71 ff.).
Denna sång har slutligen en pedagogisk olägenhet,
som ej kan lämnas å sido : början af densamma är ytterst
svår. Ty utom de ej så få rent språkliga svårigheter äro
de 50 första verserna uppfyllda af mytologiska
anspelningar, som kräfva vidlyftiga förklaringar, och erbjuda en
synnerligen abstrakt och invecklad tankegång (guo niimine
læso, quidve dolens). Det torde knappast vara för mycket
sagdt, att man får leta efter 50 verser i rad hos Vergilius,
hvilkas riktiga uppfattning kostar så stor möda.
Och trots så många olägenheter användes allt
fortfarande denna sång för att inviga vår skolungdom i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
