Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Litteraturanmälan. fil
bör vara i stånd att på åtskilliga ställen korrigera hrr Carlson
och Steffens lärobok i psykologi och naturligtvis däremot svarande
undervisning. Att i denna psykologis allmänna del — bortsedt från
oriktigheterna — meddelas åtskilligt, som sedan ej kommer till
psykologisk användning, är ock för bokens pedagogik betecknande.
Och hvad skall man vidare säga om den pedagogik, som
enligt försiktighetsregeln omnis definitio in jure civili periculosa skyr
hvarje preciserande af uttrycken till begreppsmässig skärpa, men
glömmer att äfven en deskription hvarken får vara för vid eller för trång?
Eller om den pedagogik, som låter förf:ne behandla förnuftet så
lättvindigt — på en trycksida — att, för att nu alldeles icke tänka
på religionsläran, forfines egna specialvetenskaper, historia och
litteraturhistoria, måste blifva utan nödig psykologisk belysning och
sålunda för skolans lärjungar öfvervägande ett psykologiskt mysterium?
Förf:nes personliga angrepp mot recensenten, såsom deras tal
om »försåtliga antydningar» (sid. 617 [7]), om afsigtliga
missförstånd (sid. 614 [4] på två ställen) o. s. v., lämnas naturligen åt
sitt värde. Men i den personliga frågan må dock recensenten
tilllåtas uttala sin förvåning att man ej skytt fresta ett hugg, som
om det öfverhufvud kunde träffa, måste falla icke på recensenten,
utan på en institution, hvartill den ene af forfine stått i särskildt
pietetsförhållande.
Naturligtvis har recensentens uppträdande »haft till syfte ej
att hjälpa, utan att stjälpa» (sid. 511 [1] af genmälet). Hvarför
månn tro? Jo, helt enkelt därför att man förståndigtvis ej söker
hjälpa hvad som är ohjälpligt, och emedan det då är en plikt att
söka stjälpa hvad som endast kunde bringa ofärd åt
skolundervisningen i ämnet. Man må icke åberopa sig på bokens karakter af
»ett första försök i sitt slag», ty dels har utlandets litteratur att
framvisa icke så få »försök», dels har intet tvång drifvit förf:ne till
ett arbete, för hvars svårigheter äfven fackmän medvetet rygga tillbaka.
Men om förf:ne gäller visserligen det horatianska ordet: nil
mor-talibus ardui est. Och då ju förfme lära hvar på sitt område ha
inlagt förtjänstfullt arbete i vetenskapens tjänst, är deras ansvar
och tillräknelighet för bristande själfpröfning och noggrannhet så
mycket större. Det vetenskapliga arbetet har sin adel, men det
heter ock med rätta: noblesse ohlige.
Till sist ett uttryck af odelad förvåning öfver den roll prof.
Eeins intyg spelar i genmälet. Är den stympade och odaterade
form, hvari detsamma af förf:ne meddelas, öfverensstämmande med
prof. Eeins intentioner, så blifver vår förvåning mångfaldigad.
Af-fattades det förr än min recension kommit till prof. Reins
kännedom, gäller min recension och nu föreliggande såsom tillräckligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
