Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337 Lit teraturanm älan.
som i sin helhet icke kan införas uti språkets allmänna
ordskatt. Ett val måste göras, och detta val kan icke annat
än blifva godtyckligt. Författarne säga i företalet : — »Ett
verkligt lexikon öfver ett språk består af de ord, som hafva en
bestämd betydelse i skrift- eller talspråket». Detta är en mycket
bred definition: — elektriker, hattmakare, finsnickare, fotografer
använda en oändlig mängd ord med i deras språk bestämd
betydelse, i skrift eller tal, som ännu hvarken i sin helhet eller
ens till en större del inrymmas vare sig i Littrés eller Hatzfeld
—Darmeste ters arbeten. Yi skulle kunna anföra en hel rad.
Ytterligare finnas nybildade ord, hvaraf många inkomma från
slangspråket, tidningar, skådespel och romaner och som till
slut vinna burskap uti det gängse språket. . Darmesteter var
ingen fiende till dessa uppkomlingar, alldenstund han 1877
skref det högst intressanta arbetet »De la Création actuelle des
mots nouveaux dans la Langue française». Det är omöjligt att
här fastställa allmängiltiga regler. Ordboksförfattarne måste
härvid ega frihet att följa eget tycke och smak. Littré, som
sjelf var fysiolog och älskade matematik, fysik och
naturvetenskap, var den förste, som i en fransk ordbok upptog en mängd
för dessa vetenskaper egendomliga ord. Med biträde af frivilliga
medarbetare kunde -han derjemte upptaga en mängd affärs- och
yrkestermer. Hatzfeld och Darmesteter hafva också ett rikt
urval, som dock icke sammanfaller med Littrés. Ingendera af dem
bjuder så mycket som »the New English Dictionary», men
härvid bör man erinra sig de för engelskan och franskan skiljaktiga
historiska betingelserna. I Frankrike är den litterära smaken
ännu obenägen för tekniska termer, och nyuppkoinna talesätt
och ord få vänta en lång tid innan de vinna full medborgarrätt.
En bildad fransman rynkar på näsan, då han hör ett sådant
ord som altruisme, altruiste och andra af den positivistiska skolan
uppfunna ohyggligheter, hvilka likväl äro af äkta franskt
ursprung. Detta förklarar hvarför Hatzfeld och Darmesteter
inskränkt sig till att upptaga blott altruisme, under det »the New
English Dictionary» har ett tjog af till samma familj hörande ord.
Vi kunna blott uttrycka våra välönskningar för en
skyndsam afslutning af »Dictionnaire général», ty det skall i bekväm
form och till måttligt pris skänka den litterära verlden
resultaten af verkligt originella och på vetenskapliga grunder hvilande
forskniiigar. Det är mer än en ordbok — det är ett slags
en-cyklopediskt arbete öfver franska språket.
Pedagogisk Tidskrift 1896. 5 o. 6.
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
