Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
Ur satsläran i allmänhet.
märka — af nödtvång. Det vore nämligen annars ej rätt
begripligt, ja, skenbart omotiverad t, att längre fram, när jag
försöker definiera predikativet, jag ej nyttjar någon af dessa,
allmänt kända definitioner oförändrad.
För öfrigt kan ingen lifligare än jag vara öfvertygad om
omöjligheten af att kort, och ändock för alla fall fullt riktigt, och
på ett från alla andra satsens delar otvetydigt frånskiljande sätt
definiera predikativet! Men man bör försöka komma
önskningsmålet så nära som möjligt.
III.
Ur satsläran i allmänhet.
Inledning.
Det vore visserligen min afsikt att, sedan jag slutat den
utförliga behandlingen af läran 0111 predikativet, lämna en
kortfattad öfversikt af satsläran i dess helhet, för att praktiskt visa,
hur i det hela passa in,
dels min nyss här uttalade åsikt, att i en sats hvarje ord
är en särskild satsdel,
dels min härefter följande framställning af läran om
predikativet ;
men i och för behandlingen af predikativet måste jag dock
redan nu något litet beröra en annan af satsens underordnade
delar nämligen Adverbialet, samt vidare angifva några
hufvuddrag af satslärans i dess helhet uppställning.
§ 8.
Delar af en sats; kortare: satsdelar.
Hvarje i en sats ingående ord är en särskild satsdel.
Satsdelarna äro
Hufvuddelar: subjekt, predikat;
Underordnade delar: objekt (direkt-, indirekt-),
predikativ, attribut, adverbial (till adjektiv, till adverb,
till verb);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
