Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Några rön i fråga om hjärnans byggnad och funktioner.
i midten och motsvarar helt och hållet den s. k. insula Reilii
(utmärkt på fig. med III).
Fråga vi nu efter, hvilken betydelse nian ur psykologisk
synpunkt får tillskrifva dessa centra, så ligger redan till en
början det antagandet nära, att dessa centra på grund däraf, att
de tjäna till att förbinda de olika sinnescentras verksamhet,
representera en högre psykisk funktion än de centra, hvilkas
verksamhet inskränker sig till att förmedla sinnesförnimmelser. För
riktigheten af detta antagande tala också utvecklingshistorien,
den jämförande anatomien och patologien^ Utvecklingshistorien
lämnar så till vida bekräftelse på antagandet, som
associations-centra utveckla sig senare än sinnescentra och man af
utvecklingens väsen i allmänhet är berättigad att sluta till att det
högre framkommer senare än det lägre, Den jämförande
anatomien bestyrker antagandet i så måtto, som man hos de lägre
ordningarna af däggdjuren öfver hufvud taget icke finner tydligt
afgränsade associationscentra. Till och med de lägre aporna
hafva dessa centra föga utvecklade, och först hos de högre aporna
upptaga sinnes- och associationscentra ungefär lika stora områden,
under det att hos människan associationscentra betydligt
öfverträffa sinnescentra i lokal utsträckning. Det mest talande beviset
för dessa centras högre psykiska betydelse lämnar dock den
patologiska erfarenheten. Talrika kliniska erfarenhetsrön visa
nämligen hän på, att en förbindelse af olika sinnesåskådningar och
deras minnesbilder äger rum i associationscentra. De flesta
sinnessjukdomar härröra nämligen från rubbningar i
associationscentra. Dessa äro psykiatriens egentliga objekt. Dem fiixna vi
förändrade vid de sinnessjukdomar, hvilkas natur ligger tydligast
i dagen, emedan mikroskopet klart visar de sjukliga
förändringarne. Så kan man direkt påvisa, hvilka följder det medför för
själslifvet, när dessa centra till större eller mindre delar råkat i
oordning. I ett kaotiskt virrvarr röra sig tankarne, förmågan att
erinra sig det förflutna eller att beräkna följderna af sina
handlingar går förlorad o. s. v.
Vid läsion af associationscentra lider, som nämndes, minnet
i ganska stor utsträckning. Detta förhållande synes gifva vid
handen, att man har att i dessa centra söka en stor del af de
nervösa element, vid hvilka förmågan att erinra sig sinnesintryck
är bunden. Förmodligen förhåller sig härmed så, att de
nervretningar, som framkalla sinnesförnimmelser, fortplanta sig från
sinnescentra in i associationscentra och där framkalla vissa spår
(residua). Besinnar man nu därjämte, hvilken betydelse
associationen har för minnet, huru vi, då vi erinra oss en sak, allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
