Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Undervisningsfrågan i England. 22
Om Englands högre skolväsende redan nu på sitt
experimenterande stadium erbjuder kanske större intresse
än något annat lands, finnas grundade skäl att antaga, att,
när dess organisation blir genomförd, de intressantaste
pedagogiska lärdomar skola vara att hämta från England. En
redogörelse för det högre engelska skolväsendets nuvarande
tillstånd och den sista kommitténs reformförslag torde
därför vara på sin plats i denna tidskrift. Men dessförinnan
torde det vara behöfligt, om icke nödvändigt, att redogöra
för vissa förändringar, som under de sista årtiondena
inträdt i universitets- och folkskoleväsendet och utöfvat
ett större inflytande på den sekundära undervisningens
utveckling.
De båda förnämsta, med oerhörda donationer*)
försedda universiteten i Oxford och Cambridge äro icke
längre, hvad de voro för några årtionden tillbaka,
efterblifna medeltidsinstitutioner, tillgängliga endast för ett
ringa privilegieradt fåtal. Jämförda med våra universitet,
måste de visserligen förefalla föga tidsenliga äfven med
sina nuvarande, af parlamentet 1882 gillade statuter; men
genom de reformer, som så småningom genomförts, sedan
staten på 1850-talet ändtligen började på allvar ingripa,
ha dock deras karakter och betydelse i hög grad
förändrats. Först och främst ha de religiösa skrankor fallit,
som ännu på 1850-talet stängde tillträdet till de gamla
universiteten för hvar och en, som ej bekände sig till den
anglikanska högkyrkan. Den stora vikten af denna
reform inses lätt, om man betänker, att inemot hälften af
själfva Englands befolkning utgöres af frikyrklige och
katoliker. Fullständig likställighet i akademiska
rättigheter vunno dock »dissenters» först 1871, då de genom
parlamentsbeslut erhöllo rätt att förvärfva »magistergraden»
(M. A., Master of Arts) och att vinna anställning som felloto **).
*) Inkomsterna af »kollegiernas» donationer år 1894 utgjorde
8,972,856 kronor.
**) Så kallas styrelsemedlemmarne i de fÖr universiteten i
Oxford och Cambridge särskildt utmärkande »kollegierna» (Colleges), »de
federativa staterna i universitetsrepubliken». Hvarje »college» består
af föreståndaren, fellows och examinerade och oexaminerade studenter
(»graduates» och »undergraduates»). Föreståndaren väljes af och bland
» fellows». Bland de mest meriterade »graduates» utse » fellows» sina
blifvande kolleger (eller kamrater, fellows). Anställningen som » fellow»
(felloicsship) behöfver icke medföra någon annan skyldighet än den
moraliska förpliktelsen att ägna sig åt vetenskaplig forskning. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
