- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiotredje årgången. 1897 /
134

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134 Om förevisandet af bilder vid geografiundervisningen.

viss grad af svårighet att på lämpligt sätt aptera de
bilder, som skola förevisas, hvarjämte det nog ej alltid
är lätt att få sådana, som duga för apparaten. Det tör
väl också vara nödvändigt att, medan man har
arrange-mangerna i lärorummet klara, visa en hel serie bilder,
hvarvid lätt kan hända, att den ena så att säga slår
ihjäl den andra eller med andra ord att, då förevisningen
är slut, åskådarne ha kvar det intrycket, att det hela
var mycket roligt, men att de däremot ha svårt att i
minnet skilja de många taflorna från hvarandra och att
klarera för sig, hvad den ena eller andra egentligen
föreställde.

Om nu också skioptikonförevisningen kan vara
mycket bra för enstaka och mera festliga tillfällen, tror
jag dock, att jag för min del vid den mera hvardagliga
planschförevisningen håller fast vid en mycket enkel
metod (lånad från gymnasiet i Karlsruhe), hvilken sen
några år användes i flere klasser vid allm. läroverket
i Uppsala och som är alldeles fri från ofvan antydda
disciplinära och metodiska olägenheter. Bilderna, som
skola förevisas, sättas i ett på väggen i klassrummet
fäst, bredt och lågt skåp med glasdörrar. Då en ny
läxa genomgås, sätter man in några bilder, som ha
afseende på densamma, och de få stå där till följande
lektion, då läxan förhöres, och det är intet ondt i om
de få stå där längre. Vid förhöret har man då rätt
att fordra af lärjungen ej blott, att han har kännedom
om hvad läroboken och läraren meddelat, utan äfven
att han, under den tid taflorna varit exponerade, skall
ha gjort iakttagelser på dem. Naturligtvis ha olika
gossar olika förmåga och intresse af att göra sådana,
och ännu större skillnad tyckes råda beträffande
förmågan att komma i håg hvad de sett, men för dem
alla är det utan tvifvel nyttigt att öfva sig i konsten
att se och att hålla kvar det sedda i minnet; men
arbetet härmed underlättas, då bilden länge varit
tillgänglig och vederbörande upprepade gånger kunna ta
den i betraktande.

Några andra fördelar följa ock med det berörda
förevisningssättet, nämligen att man när som hälst under
timmen kan ta fram planschen för att låta den felande
korrigera eller fullständiga sina iakttagelser, hvilket
näppeligen kan ske med skioptikonbilden. Dessutom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:39:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1897/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free