Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Härvid stannade emellertid tillväxten, och vi skola strax
se anledningen härtill.
Såsom af ofvanstående utdrag af reglementet synes, var
den nya skolan från början i väsentliga punkter skiljaktig från
finska statens öfriga skolor. Den hade dels ett eget syftemål,
nämligen lärareutbildningen, dels en egendomlig organisation med
förskola och lärdomsskola fördelade i en svensk och en finsk
linie, dels slutligen en alldeles särskild anordning af
öfverstyrelsen, i det att den ej lydde under något domkapitel, utan
direkt under senaten, hvarjämte pedagogieprofessorn intog en
mäktig ställning såsom inspektor. Om nyss citerade reglemente
kommit att gälla någon längre tid, skulle dessutom lärjungarne
vid Normalskolan haft att genomgå icke mindre än 11
årsklasser för sin mogenhetsexamen, då åter vid andra skolor den
lägre och högre elementarkursen och gymnasiikursen absolverades
på 9 år. Orn denna fråga uppkom nu en liflig strid.
Svårigheten låg naturligtvis i Normalskolans dubbla
uppgift att dels i likhet med landets Öfriga läroverk föra fram
eleverna till mogenhetsexamen, dels också gifva praktisk
utbildning åt lärarekandidaterna. Majoriteten inom senaten ansåg,
att Normalskolan ovilkorligen i fråga om årsklasserna borde
ordnas till full uniformitet med öfriga skolor, medan åter
eckle-siastik-chefen, senator Furuhjelm, framhöll, att man länge klagat
öfver att de kurser, som i skolorna genomgingos, voro alltför
vidlyftiga för att medhinnas på 9 år; om nu också statens
finanser förbjödo att vid alla skolor inrätta en 10:de årsklass,
vore det därför ej skäl att vid själfva mönsterläroverket
införa samma korta lärotid, som redan förut vid de andra.
skolorna befunnits olämplig. Majoriteten dref emellertid sin vilja
igenom, och den 15 April 1868 utkom en förordning, som
påbjöd, att den förberedande klassen vid Normalskolan skulle
borttagas, att ingen ny årsklass finge inrättas och att för
framtiden skolan skulle bestå endast af de redan befintliga
8 klasserna; från åttonde klassen skulle dimission ske till
universitetet. Då efter den förberedande klassens borttagande
inträdesfordringarna till första klassen i Normallycéet ställdes lika
med fordringarna för vinnande af inträde i första klassen af de
högre elementarskolorna, hade lärjungarne i Normallycéet i alla
fall ett års längre beredelsetid till studentexamen än öfrige
skolynglingar; den högre elementarskolan och gymnasium hade
nämligen tillsammans blott 7 årsklasser. Först genom 1872
jirrt sl<olor<rl ning a. stixdko m « -full öfvercMnsstämniolrfe î detta. af-
seende mellan Normallycéet och öfriga finska skolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
