Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M ilitäröf ningarne vid våra h. allm. läroverk och seminarier. 871
— åtminstone af officers grad — äfven se sin öfverman
i allmänbildning, intelligens och stadgadt omdöme, i
annat fall kunde ju det med en dylik utbildningskurs
afsedda ändamålet betänkligen äfventyras. Det år från
år växande anseende och förtroende, som våra
volontär-skolor för officers- och underofficersaspiranter synbarligen
åtnjuta, tyckes ju innebära en garanti för den svenska
officers-kårens förmåga att rekrytera ett dylikt
lärare-och befälsmateriel.
Och helt säkert skulle ynglingen efter en dylik
kurs träda ut i lifvet — det akademiska eller borgerliga
— långt bättre rustad än nu ofta är fallet. I stället
för att tillbringa sin sommar med ett egenkärt,
sysslolöst stirrande på den hvita mössan — symbolen för det
egna lilla jagets nyvunna oafhängighet — eller ett
fruktlöst grubblande på val af vitæ genus, skulle han under
denna tid insamla en fond af vetande för lifvet:
själf-och människokännedom, pliktkänsla och vana vid
personligt ansvar, aktning för troheten i det lilla, för
auktoritet, lag och rätt, vana vid formell höflighet,
ordningssinne och hälsosamt aktgifvande på sig själf. leke som
skulle vi vilja frånkänna skolan förmågan att uppamma
dessa egenskaper, att dana karakterer — långt därifrån l
Vid terminsafslutningar och dylika högtidliga tillfällen
plägar ju tvärtom den kända sentensen »non scholæ,
sed vitæ discimus» med de vältaligaste kommentarier
läggas ungdomen på hjertat. Men vi få å andra sidan
ej glömma, att den ursprungliga ordalydelsen hos Seneca
är en helt annan: han låter de båda orden scholæ och
vitæ" byta plats ! Vi befatta oss nu ej med en
undersökning-, huruvida den gamle filosofens förebråelse till
äfventyrs kunde innebära ett befogadt :> gif akt ! » äfven
för oss. Men visst och sannt är att, åtminstone då det
gällt att bibring-a en och annan ungdom det dyrbara
slags lefnadsvett som i det folkliga hvardagsspråket
betecknas med uttrycket »att veta hut», den militära
uppfostran och de disciplinära bestraffningar, som äro
ett oundgängligt moment i densamma, ofta visat ett
anmärkningsvärdt företräde framför de korrektiva
åtgärder — anmärkningar och nedsättning af sedebetyg m. m.
—- som i allmänhet stå till våra högt aktade
läroverkspedagogers förfogande gent emot förseelser inom de
högre klasserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
