Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435 Vår a. lärjungar s psykiska individualitet.
Endast i fråga om fel genom förväxling samt fördubbling
och förenkling minskas antalet något mot slutet.
Liksom Sikorski och Burger stein försöker äfven Höpfner
genom en analys af felen gifva ett bidrag till trötthetens
psykologi. Viktigast i detta hänseende synas utlämningsfelen. I
det hela förekommo 69 utelämningar däraf:
sats 1—10 sats 11—19
hela ord 2 6
stafvelse 1 —
enstaka bokstäfver 6 44
delar af bokstäfver 2 2
punkt vid slutet af en mening 2 4
Höpfner anmärker, att stafvelser och delar af bokstäfver
äro skriftens minst själfständiga element. I afseende på allt
annat ökas feltalen hastigt.
Fördelningen af de 50 felen genom enstaka bokstäfvers
utelämnande var följande:
sats 1—10 sats 11—19
i början af ord —
inuti ord 1 25
i slutet af ord 5 19
Den fortsatta undersökningen af dessa fel visar, att
lärjungarne vid inträdande trötthet mer och mer falla tillbaka till
sitt eget hems språk, som ju ej är detsamma som skolans. I
Berlin-barnens språk har ändelsen t i 3:dje pers. sing,
bortfallit; liknande skriffel förekommo 13 gånger, hvaraf i satserna
1 —10 endast 1, men i satserna 11 —19 icke mindre än 12,
och detta ehuru förhållandet mellan de möjliga felens antal i
de två afdelningarna var 3 till 4. Ordet nicht, som enligt
»Princip des geringsten Kraftaufwandes» uttalas nich förekom 3
gånger: i 8:de satsen förekom intet fel i det ordet, i 15:de
satsen 1 och i 17:de 3 fel genom utelämning af t.
Det af Höpfner undersökta materialet är ju alldeles för
litet, för att några säkra slutsatser därifrån skulle kunna
dragas, men man kan icke frånkänna hans undersökningar stor
betydelse för utarbetandet af en analytisk metod för liknande
försök.
Den kände psykiatern, professor Kræpelin*) i Heidelberg
har länge sysslat med hithörande frågor. Han har, säger han
*) E. Kræpelin: Uber geistige Arbeit, Jena, G. Fischer, 1894.
Äfven i svensk öfversättning: Om själsarbete. Öfversatt af Lennart
Ribbing. Stockholm, P. A. Norstedt & Söner 1894.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
