Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 JSågra ord rörande gymnastik och idrott.
man t. ex. säga om en person, som indelade sitt
bibliotek i bundna böcker och obundna dito och de förra efter
bandets färg i röda, blå eller gröna böcker? Det vore
ju en ytlig indelning, som ej gåfve den ringaste idé om
deras innehåll, som ju dock är det väsentliga.
Det är med de gymnastiska rörelserna alldeles så
som med böckerna: de böra grupperas efter sitt
gymnastiska innehåll, d. v. s. efter sin verkan på kroppens skilda
organ. Huruvida sedan rörelsen är bunden vid eller
förmedlas genom ett yttre redskap, (bom, häst eller annat) eller
icke, är lika oväsentligt för bedömande af dess
ansträngningsgrad och tendens som det för bedömande af en
boks innehåll är oväsentligt, huruvida den är inbunden
eller icke; och huruvida exempelvis ett visst språng göres
öfver häst eller bom är — i stort sedt — lika oviktigt
som huruvida bokens band är rödt eller grönt, af läder
eller papp: det har med innehållet föga eller intet att
göra. Och ändock får man, då det är fråga om
partiella befrielser från gymnastik, åter och åter höra, att
den eller den flickan , eller gossen är svag till hälsan
och bör därför blott hafva fristående rörelser, och detta
oaktadt de fristående rörelserna ofta äro mera
ansträngande än redskapsrörelserna: redskap användas
nämligen i många fall just för att förmildra rörelsens verkan,
d. v. s. göra den mindre ansträngande. — Då denna
förutnämda medelbara verkan betingas af ett omedelbart
inflytande på musklerna, så förstå vi, hvarför man talar
om rörelser för framsidans muskler, rörelser för
skuldrornas och ryggens samverkande muskelkrafter,
andningsrörelser o. s. v., och icke om rörelser på det eller
det redskapet, sadelbom, häfplanka etc., eller — såsom
i utländska s. k. system — om rörelser på »reck», på
»barr» o. s. v. Eljes kunna ju rörelser med alldeles
motsatt verkan komma att hänföras till sam?na klass.
Af samma skäl kan indelningen i hufvud-, arm-,
bål- och benrörelser leda till missförstånd. Ett enda
exempel! Hastiga armrörelser, såsofn sträckningar,
lyftningar och sänkningar, uppjaga häftigt hjertats och
lungornas verksamhet, långsamma åter hafva en alldeles
motsatt verkan — utjämnande och lugnande — men
båda delarna äro dock »armrörelser».
Det torde vara på sin plats att här uppräkna det
Lingska gymnastiksystemets egentliga rörelsefamiljer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
