Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<£iïïeraturanmâlan.
K. Asperén: Lärobok i geometri motsvarande Euklides’
fyra första böcker. Stockholm 1896.
En lärobok i geometri för elementarläroverken att sätta i
stället för Euklides har så länge utgjort ett önskningsmål, att
ingen undrar på de många försök, som gjorts att realisera detta
mal. Men hvar och en har sin mening om sättet för dess
realiserande, och Euklides har i allmänhet fått behålla sin
position. Behofvet af nyare metoder och ett rikare innehall har
ej varit tillräckligt kännbart, för att ett sådant arbete som t. ex.
lektor Laurins kunnat vinna större spridning; Euklides’ logiska
skärpa har varit för god att uppoffra. Men svårligen kan
eleméntarläraren känna sig tillfredsställd med den ordningsföljd,
som Euklides behöft för sitt system, en ordningsföljd, som gör
det ganska svart för lärjungen att se sambandet mellan
likartade satser och hålla tillsammans sitt vetande. Här framför
allt behöfver en ändring ske, dock utan uppoffring af det
logiska sambandet.
Det är, om vi ej misstaga oss, denna synpunkt, som varit
vägledande för författaren till den ifrågavarande läroboken.
Derpå beror kanske mest det stora företräde, den otvifvelaktigt
har framför alla sina svenska föregångare. Också kunna vi ej
annat än lyckönska författaren att ha åstadkommit ett arbete,
som verkligen torde ha utsigt att komma till allmän användning.
Dessförinnan torde dock en partiel omredigering vara af nöden just
med hänsyn till anordningen af de olika afdelningarna och af
vissa satser inom dessa. Det är hufvudsakligen ur denna
synpunkt, som vi nu vilja något skärskåda densamma.
I enlighet med den nuvarande läroplanen för våra allmänna
läroverk börjar arbetet med en kort åskådningslära. Den synes
oss väl egnad att gifva lärjungarna en förberedande kunskap
om de enklaste geometriska begreppen. En sak, som dock ej
tilltalar oss, är en- genomgående sträfvan att definiera äfven
sådana begrepp, som ej kunna definieras på naturligt sätt och
hvilka ej bli klarare genom en definition. Sådana begrepp äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
