Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
Lit t eraturanm älan. 312
skett — »utfråga ny bör jar ne» om »hvem vet att »Frälsaren
hotar» när det åskar», »hvem brukar ljuga», »hvem använder
oanständiga uttryck» o. s. v.
Jag har tagit dessa otroliga frågor från Hartmanns bok,
men skyndar tillägga att orn han också icke sagt något illa
om dem, han i allt fall icke användt dem själf. Hans
statistik har endast afsett barnens föreställningskrets och denna har
han i stället genomforskat mycket grundligare än någon gjort
det före honom med samma metod. Om hans grundlighet varit
stor nog, blir en annan fråga. För min del anser jag det icke
möjligt att genom 100 frågor förvärfva en sådan kännedom om
sexåringarnes föreställningskrets, att därmed kan anses vara
vunnen en tillfredställande grundval för första skolårets
undervisning. I själfva verket tycks Hartmann själf ha kommit till
samma Öfvertygelse, enär han i de senare upplagorna af sin
skrift redogör för och i viss mån också förordar två senare
framkomna medel att fullständiga och vidare fullfölja det genom
föreställningsstatistiken uppnådda: »föräldrafrågor» och
»individualitetsböcker.»
Till sist en förklaring. Med mina olika anmärkningar har
jag icke velat ifrågasätta att en föreställningsstatistik kan vara
af stort intresse, utan blott önskat antyda vissa skäl för att
man vid förnyade försök i samma riktning måste öfverväga om
icke tillvägagångssättet i vissa afseenden bör ändras. Själf har
jag dels genom pröfning af Hartmanns bok och andra i samma
stil, dels genom egna småförsök af liknande slag öfvertygats om
nödvändigheten att strängt begränsa sig. Detta dels för att göra
undersökningen möjligast grundlig och tillförlitlig, dels ock för
att kunna hinna mecl så pass tidsödande arbeten. Man kan
uppnå dessa önskemål på olika sätt. Antingen så att man
inskränker sig till vissa enskilda yttringar af föreställningslifvet
och pröfvar dem icke blott genom torra frågor utan ock
annorledes. Eller ock — om man verkligen vill ha med
föreställningslifvet i dess helhet — så att man hvarje år utväljer ett
litet fåtal i olika afseenden typiska barn och utforskar dem med
en helt annan grundlighet och försiktighet än Hartmann
kunnat göra med sina stora massor, men i fråga om klassens öfriga
medlemmar nöjer sig med den kunskap man efterhand under
läsningens gång och annars kan om dem förvärfva. I hvilket
fall som hälst är hufvudsaken att inan vet begränsa och
fördjupa sitt studium.
Utom det redan omnämnda innehåller den föreliggande
boken äfven en ganska utförlig allmän-pedagogisk inledning, hvari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
